Brodde Svenonis

Far: Sven Broddsson (- ~1613)

Mor: Ramborg

Utdrag ur "Med bibel och svärd - kyrkoherde Broddo Svenonis i Rogberga" av Göran Sparrlöf, SoH 1999:2 s 311-328:


Sannolikt identisk med en smålandsstudent som den 9 oktober 1628 skrev in sig vid universitetet i Uppsala och som kallade sig Broddo Svenonis.
Var vid 1630-talets början prästvigd och tjänstgjorde som huspredikant och informator hos adelsmannen Christoffer Ribbing på Ulvsnäs säteri i Öggestorps socken.
Tog 1632 värvning i "Smålands kavalleriregemente" (anakronistisk benämning). Antecknad bland manskapet från år 1633 och han kallas "herr Brodd i Boarp" och tjänstgjorde som kompanipredikant åren 1633-1634 och 1637-1651. Utkommenderades på totalt fyra fälttåg till Tyskland.
I Tveta härads tombok för vintertinget 1650 uppges att Broddo var i fält och att han själv tjänade för lönehemmanet Tryggarp i Forserum ("tienar sielf för tryggarp")
I mars 1651 reste Broddo Svenonis till Broby, där delar av Smålands kavalleriregemente hade samlats. Vid ankomsten uppsökte han sina officerare och bad om ett tjänstgöringsinytg. Intyget, som är daterat den 16 mars, fick formen av ett rekommendationsbrev och det riktade sig till domkapitlet i Växjö. Officerarna, Erik Oxenstierna, Staffan Klingspor och Zakarias Zabelfelt, intygade att Broddo Svenonis var en skicklig predikant. Under sin långa tjänstgöring i krigsmakten hade han genomlidit många och svåra strapatser. Detta hade förstört hans hälsa och han orkade inte längre fullgöra sin tjänst vid regementet. Därfèor rekommenderades Broddo Svenonis till en lämplig prästtjänst inom Växjö stift.
Den 20 april 1651 avled kyrkoherde Erik Sunesson (Ericus Sunonis) Tillander i Rogberga. Att Broddo ville ha den dödes tjänst är ställt utom allt tvivel, och det är möjligt att hans iver väckte anstöt. Åtta dagar eftre dödsfallet rapporterade häradsprosten Nicolaus Juringius till domkapitlet om de rykten som gick i bygden. Enligt dessa "gapade" Broddo Svenonis efter den ledigblivna tjänsten. Den 6 maj inställde sig Broddo Svenonis personligen inför domkapitlet i Växjö och ansökte om kyrkoherdetjänsten i Rogberga. Han uppvisade det ovannämnda brevet från sina officerare samt ytterligare tre rekommendationer som skrivits av Christoffer Ribbing, Arvid Ribbing och Metta Ribbing på Ulvsnäs säteri. I dessa skrivelser framhölls Broddo Svenonis långa tjänstgöring i armén och att han därvid lidit mycket ont. Särskilt kriget i Skåne hade tagit på hans krafter och hans hälsa uppgavs vara obotligt fördärvad. Broddo Svenonis militära meriter imponerade på domkapitlets ledamöter och redan samma dag, dvs den 6 maj 1651, utsågs han till kyrkoherde i Rogberga. Knappast något är känt om Broddo Svenonis ämbetstid i Rogberga. Det enda som källorna upplyser om är att han på sommaren 1653 framträdde inför häradstinget och yrkade på att två utjordar som tidigare brukats under prästgården, men som blivit donerade till Israel Ridderhielm, skulle återlämnas. Det blev Broddos efterträdare, kyrkoherde Andreas Hornaeus, som fick ta över denna konflikt.
Broddo Svenonis avled i Rogberga den 24 oktober 1656. Han efterlämnade hustru och flera barn. Tre dagar efter dödsfallet skrev Arvid Ribbing på Ulvsnäs till domkapitlet och informerade om den uppkomna situationen.
Växjö domkapitels brevkonceptbok innehåller en del upplysningar om Broddo Svenonis död. Enligt denna källa efterlämnade han skulder som uppgick till mellan 700 och 800 daler. Skuldsättningen berodde enligt stiftsledningen på att prästgården tyngdes av gästning eftersom landsvägen mellan Jönköping och Eksjö passerade genom Rogberga. Det kan också nämnas att domkapitlet sammankopplade Broddos död med den sjuklighet som han ådragit sig under sin tjänstgöring i krigsmakten, då han "mestadels varit i fiendeland".


Anno 1643 then 9 och 10 Novembris höltz Lagatingh och Jordaransakningh uthi Thweta härat


Sammadagh kom för Rätten her Brodder i Boarp Vthi barkerydh sockn och begäradhe aff sina gårdmän mehra lösa aff skattegården boarp som hans farsyster anna i gummarp pant satt hafwer till sin systers man Lars i boarp för 100 mark Silfwermynt och således lößa syster syterlåth och brodheren får intet lösa ther aff moth, nu ähr her Brodder födder af broderen ägor och brukar tu lißpundh ränta i gårdhen dock behöfwer större bruk will gerna lößa mehr huadh thet hono Vpdrages men Lars medh sin [barnarätt] intet gerna hoffwa thet holt efter hans hustru Karna lofda efter sigh barn. Ty hafwa hans barn sielffua arfft en sietting och en fiertningh haffwa the i pant af sin morsyster för 100 mark nu beräntas gör dhen boarp hafuere wardt byetter i Treedellar af her Brodders farfadher Broddo Swenßon sedan bodde her Broddes fadher ther på en Tredie Swen Brodzßon i tiugo åhr hwilcken och affsompnadhe för tiugo åhr sedan Nu witna grannarna gårdhen boarp haffue warit litet brukat och häfdat i [....] öffwer 50 åhr nu hafwa her Brodders farsyster hustru Anna Vplåtit sin andeel till köph och hon [....] intet hwilken thera behåller Jordhen antingen hennes brodher barn her Brodder eller systerbarn efter Karin blifwa närmast att lösa som deras hafue Jordalåthen en fiertingh i pant för 100 mark Her Brodder begärer Jdagh till nästa Tingh om icke her Brodders fadherfader Brodde Swenßon löste in gårdhen medh then första hustrun Kirstin Larßdotter och icke aff then andra hustrun Inger aff hwilken Karna wardt född men Anna hafwer pant sadt sin låth till sin systers Karins barn.


Källa: Tveta häradsrätts renoverade dombok 1643 sid 10-11


1643 predikant vid ryttmästaren Zachris Nillsons kompani och Smålands ryttare - herr Brodd Svenonis
Källa förmedlat av Niclas Rosenbalck: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1643/7 (1643), bildid: A0053466_00027