Kerstin Nilsdotter
| Död | mellan 1651 och 1652 Rogberga (F) |
| Vigsel |
Utdrag ur "Med bibel och svärd - kyrkoherde Broddo Svenonis i Rogberga" av Göran Sparrlöf, SoH 1999:2 s 311-328:
Kerstin Nilsdotter kan med säkerhet identifieras år 1634 i Barkeryds kyrkoräkenskaper. Där finns en anteckning om att "hustru Kerstin, herr Brodds [hustru] i Boarp, haver givit ett härligt kalkkläde till kyrkan". Samma källa visar att hon skänkte pengar till församlingen åren 1638 och 1648. Kerstin Nilsdotters namn är också ingraverat på en förgylld silverkalk som Barkeryds församling köpte av mäster Roland i Eksjö den 5 juni 1650, Inskriptionen har följande lydelse (moderniserad stavning): "Jöran Gyldenfalk Ingerd Stråle haver låtit göra denna kalk Broddo Svenonis Kerstin Nilsdotter givit 2 1/2 dukat anno 1650 den 16 majus". I kyrkans räkenskaper uppges emellertid att Broddo och hans hustru hade bidraget med tre dukater och att pengar även hade tagits ur kyrkans gåvomedelskassa. Kalken finns fortfarande i Barkeryds församlings ägo. Kerstin Nilsdotter nämns sista gången i mantalslängden 1651 och följande år är Broddo antecknad utan hustru i skattelängden. Slutsatsen av detta är att hustru Kerstin avlidit i Barkeryd 1651 eller i första kvartalet 1652.
Växjö domkapitels brevkonceptbok, som är en samtida källa, uppger att Broddo vid sin död år 1656 efterlämnade "fyra omyndiga fader- och moderlösa pigebarn". Eftersom flickornas moder var död så är hon identisk med Broddos första hustru, Kerstin Nilsdotter. Samma slutsats kan härledas ur Tveta härads dombok år 1664. Då klagar Kerstin Zachariaedotters nye make över Broddos eftrelämnade skulder. I samma domboksnotis omtalas döttrarnas morsarv. Man kan således fastställa att Kerstin Nilsdotter var biologisk moder till Broddo Svenonis döttrar och att Kerstin Zachariaedotter var deras styvmoder.
Avskrifter av Niclas Rosenbalck 2000-04-28:
Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 bild 38 sid 2
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1635 10/1, f 2r (målet ingår i en större rannsakan om frälsegods i ofrälse händer):
"Jtem haffuer och Capiteinen Manhafftigh Jöran Nilßon, Medh sitt bro-
derbarn och Söschonne, Kirstin Nilßdotter, huilcken haffuer een Prestman
till ächta, Anna Nilßdötter som äger Factoren Jöran Sölffwester, arff efterne
Frelßes godz. Nemligen Siöabro helt heman, Klöckzhult helt heman, Grimß
bögd helt heman, doch fordom förmedlat. huilcka godz dhe efter dereß
Moder Märita Pederßdotter till ÿalt, arfft haffua, huilcken fick een
ofrelßes man Nilß Booßon be:d til ächta, medh huilcken hon för:te barn
aflat haffuer. Och huadh så är att föte hustru Märiteß barn
icke kunna förswara Frelßet; Tå tillbiuda sigh S. Peder Arffuidßons
Arffuinger, som rette Frelßesmen äre, ätterlegga barnen Peninger derföre,
och aff samma godz hålla Frelßet Rusttienst efter det bleff
aff for:be Märit Upundt på första byte aff sin söskonne i sin
Liffztidh, doch med dhen beskiedh om henneß barn kunna bliffua
Frelß, Skulle dhe samme godz behålla. Bruckaß för Ladegårdz
godz Vnder Siöabro, och haffua brede Vydh andra ouißa Pertzeler
tagit kiörkotienden etc"
(gårdarna Sjöabro, Klöxhult och Grimsbygd ligger i Pjätteryd sn, Sunnerbo härad. I samma socken ligger Kåse-ättens säteri Öjhult. Jöran Nilsson adlades Gyllenfalk och hans mor var frälsekvinnan Märta Persdotter [Kåse] - se SAÄ, Elgenstierna)
Konga dombok (GHA) 1636 12/7, f 72: (sic! vissa mål i originaldomboken saknas i den renoverade, och även tvärtom, så därför bör man kolla bägge!):
"Sammadagh tingskiötteß effterne Frelßegårdar. Nemligen Åreda
itt hemman, Räntar 2 lispund. Linneschruff Räntar 1 1/2 lispund. Vgnanäß
itt hemman, räntar 1 lispund medh Andre sedwanlige Vtlagor i större
och mindre perseler, jfrån S. Jöran Sölffuesterßons hustru Anna Nilß-
dötter. och Nilß Jesperßonß hustru Elißabeth Nilßdötter, och Alle deraß
Arffuinger, huilcka gårdar dhe effter deraß Modher, welbördigh Fru Mä-
ritt Kåße lagligen arfft hadhe. Och tilegnadeß in Vnder welbördigh
Man Per Stråle till Kråksiö, och hanß hußfru welbdig Fru Be-
ata Ohrhane, som rätta byrdh äger, för 450 Dr Sölffuermynt;
Och är Kiöpebreffuet daterat den 12 May. 1635. Vnder Jöran
Sölffwesterßons eget Signete etc"
Sunnerbo dombok (GHA) 1652 19/11, f 63r:
" Sammadagh Jnlades j retten, ett Fast och krafftigt kiöpebreff,
uthgifuet aff fordom Majoren Edelle och welb: Jöran Nielsohn
Gyllenfalck till Långåeßa, och iempte hans angeborna handh
och Signëte, jempte flere welb: godhe herrars som Måns
som ther till witnes öfuer hafua warett, som är welb: Nielß
Jespersohn till Granåes, och welb: Jöran Sÿlfuersterßohn
til Granbëk, och wällärdhe herr Brodz Suenonis, dat:
Jönekiöpingh den 24 Martij 1635: och förmähles uthj förbe:te
kiöpebreff, thett welbe:te Jöran Nielßon Gyllenfalck, af frÿ willia
och welberåddt modht hafua opundt och Såldt then Edle
och welb: man Sahl. hoes Gudh Niels Siöbladh then älldre,
någre sjne Arffeldhe och kiöpte Frelßehemman, och ther
På tillförenne icke något lagafångh giffuet, för een
Anßeenligh stor Summa peninger som sielffua kiöpebrefuet
förmähler, aff huilka hemman nu effter handen welb:te welb:
Sahl. Nielß Siöbladh arffaldne äre, Nembl- Siöabro och Grimß-
bögd till Sahl. Siöbladz Söhnasohn den Edle och welb: hërr
Majoren Carll Siöbladh till hërstadh, och hans welb: kiëra huußfru
Maria Stiërna för be:ta Barnen medh theras wißa och ouiße
sedhwanlige uthlagor, huilket them nu här mz, med Lagafångh
blifuer Confirmerat."
Niclas Rosenbalck 2009-09-25:
"Det slutgiltiga beviset för att Brodde Svenonis i Boarp är svåger till majoren Jöran Nilsson Gyllenfalk finns bland brev ifrån 1650 i Växjö domkapitels arkiv (se text nedan). Broddes hustru Kerstin Nilsdotter är alltså dotter till fogden Nils Bosson ohh Märta Persdotter [Kåse]. Kopplingen till Mickel i Tenhult faller härmed som ett raserat korthus och spiken i kistan är slagen för denna oriktiga genealogiska konstruktion."
Den intressanta delen av brevet lyder:
"(1) på itt haath wpkomit emella[n] d[omino] Johan[n]e Lud[ovici] och befal-
ningzmannen Mårten Johanson om en skrifuelse, den welb. Majoren j långåsa af d[o]m[in]o
Johanne hafuer begiärat, på sin Swågers H. Brodz wägna j Boarp, om itt ängastycke
som bleff sÿnt ifrån Mårten Johanson j alarp"
Källa: Vadstena landsarkiv, Växjö domkapitels arkiv EIII:2 akt nr 62 (p.82-83)
Kerstin Nilsdotter kan med säkerhet identifieras år 1634 i Barkeryds kyrkoräkenskaper. Där finns en anteckning om att "hustru Kerstin, herr Brodds [hustru] i Boarp, haver givit ett härligt kalkkläde till kyrkan". Samma källa visar att hon skänkte pengar till församlingen åren 1638 och 1648. Kerstin Nilsdotters namn är också ingraverat på en förgylld silverkalk som Barkeryds församling köpte av mäster Roland i Eksjö den 5 juni 1650, Inskriptionen har följande lydelse (moderniserad stavning): "Jöran Gyldenfalk Ingerd Stråle haver låtit göra denna kalk Broddo Svenonis Kerstin Nilsdotter givit 2 1/2 dukat anno 1650 den 16 majus". I kyrkans räkenskaper uppges emellertid att Broddo och hans hustru hade bidraget med tre dukater och att pengar även hade tagits ur kyrkans gåvomedelskassa. Kalken finns fortfarande i Barkeryds församlings ägo. Kerstin Nilsdotter nämns sista gången i mantalslängden 1651 och följande år är Broddo antecknad utan hustru i skattelängden. Slutsatsen av detta är att hustru Kerstin avlidit i Barkeryd 1651 eller i första kvartalet 1652.
Växjö domkapitels brevkonceptbok, som är en samtida källa, uppger att Broddo vid sin död år 1656 efterlämnade "fyra omyndiga fader- och moderlösa pigebarn". Eftersom flickornas moder var död så är hon identisk med Broddos första hustru, Kerstin Nilsdotter. Samma slutsats kan härledas ur Tveta härads dombok år 1664. Då klagar Kerstin Zachariaedotters nye make över Broddos eftrelämnade skulder. I samma domboksnotis omtalas döttrarnas morsarv. Man kan således fastställa att Kerstin Nilsdotter var biologisk moder till Broddo Svenonis döttrar och att Kerstin Zachariaedotter var deras styvmoder.
Avskrifter av Niclas Rosenbalck 2000-04-28:
Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 bild 38 sid 2
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1635 10/1, f 2r (målet ingår i en större rannsakan om frälsegods i ofrälse händer):
"Jtem haffuer och Capiteinen Manhafftigh Jöran Nilßon, Medh sitt bro-
derbarn och Söschonne, Kirstin Nilßdotter, huilcken haffuer een Prestman
till ächta, Anna Nilßdötter som äger Factoren Jöran Sölffwester, arff efterne
Frelßes godz. Nemligen Siöabro helt heman, Klöckzhult helt heman, Grimß
bögd helt heman, doch fordom förmedlat. huilcka godz dhe efter dereß
Moder Märita Pederßdotter till ÿalt, arfft haffua, huilcken fick een
ofrelßes man Nilß Booßon be:d til ächta, medh huilcken hon för:te barn
aflat haffuer. Och huadh så är att föte hustru Märiteß barn
icke kunna förswara Frelßet; Tå tillbiuda sigh S. Peder Arffuidßons
Arffuinger, som rette Frelßesmen äre, ätterlegga barnen Peninger derföre,
och aff samma godz hålla Frelßet Rusttienst efter det bleff
aff for:be Märit Upundt på första byte aff sin söskonne i sin
Liffztidh, doch med dhen beskiedh om henneß barn kunna bliffua
Frelß, Skulle dhe samme godz behålla. Bruckaß för Ladegårdz
godz Vnder Siöabro, och haffua brede Vydh andra ouißa Pertzeler
tagit kiörkotienden etc"
(gårdarna Sjöabro, Klöxhult och Grimsbygd ligger i Pjätteryd sn, Sunnerbo härad. I samma socken ligger Kåse-ättens säteri Öjhult. Jöran Nilsson adlades Gyllenfalk och hans mor var frälsekvinnan Märta Persdotter [Kåse] - se SAÄ, Elgenstierna)
Konga dombok (GHA) 1636 12/7, f 72: (sic! vissa mål i originaldomboken saknas i den renoverade, och även tvärtom, så därför bör man kolla bägge!):
"Sammadagh tingskiötteß effterne Frelßegårdar. Nemligen Åreda
itt hemman, Räntar 2 lispund. Linneschruff Räntar 1 1/2 lispund. Vgnanäß
itt hemman, räntar 1 lispund medh Andre sedwanlige Vtlagor i större
och mindre perseler, jfrån S. Jöran Sölffuesterßons hustru Anna Nilß-
dötter. och Nilß Jesperßonß hustru Elißabeth Nilßdötter, och Alle deraß
Arffuinger, huilcka gårdar dhe effter deraß Modher, welbördigh Fru Mä-
ritt Kåße lagligen arfft hadhe. Och tilegnadeß in Vnder welbördigh
Man Per Stråle till Kråksiö, och hanß hußfru welbdig Fru Be-
ata Ohrhane, som rätta byrdh äger, för 450 Dr Sölffuermynt;
Och är Kiöpebreffuet daterat den 12 May. 1635. Vnder Jöran
Sölffwesterßons eget Signete etc"
Sunnerbo dombok (GHA) 1652 19/11, f 63r:
" Sammadagh Jnlades j retten, ett Fast och krafftigt kiöpebreff,
uthgifuet aff fordom Majoren Edelle och welb: Jöran Nielsohn
Gyllenfalck till Långåeßa, och iempte hans angeborna handh
och Signëte, jempte flere welb: godhe herrars som Måns
som ther till witnes öfuer hafua warett, som är welb: Nielß
Jespersohn till Granåes, och welb: Jöran Sÿlfuersterßohn
til Granbëk, och wällärdhe herr Brodz Suenonis, dat:
Jönekiöpingh den 24 Martij 1635: och förmähles uthj förbe:te
kiöpebreff, thett welbe:te Jöran Nielßon Gyllenfalck, af frÿ willia
och welberåddt modht hafua opundt och Såldt then Edle
och welb: man Sahl. hoes Gudh Niels Siöbladh then älldre,
någre sjne Arffeldhe och kiöpte Frelßehemman, och ther
På tillförenne icke något lagafångh giffuet, för een
Anßeenligh stor Summa peninger som sielffua kiöpebrefuet
förmähler, aff huilka hemman nu effter handen welb:te welb:
Sahl. Nielß Siöbladh arffaldne äre, Nembl- Siöabro och Grimß-
bögd till Sahl. Siöbladz Söhnasohn den Edle och welb: hërr
Majoren Carll Siöbladh till hërstadh, och hans welb: kiëra huußfru
Maria Stiërna för be:ta Barnen medh theras wißa och ouiße
sedhwanlige uthlagor, huilket them nu här mz, med Lagafångh
blifuer Confirmerat."
Niclas Rosenbalck 2009-09-25:
"Det slutgiltiga beviset för att Brodde Svenonis i Boarp är svåger till majoren Jöran Nilsson Gyllenfalk finns bland brev ifrån 1650 i Växjö domkapitels arkiv (se text nedan). Broddes hustru Kerstin Nilsdotter är alltså dotter till fogden Nils Bosson ohh Märta Persdotter [Kåse]. Kopplingen till Mickel i Tenhult faller härmed som ett raserat korthus och spiken i kistan är slagen för denna oriktiga genealogiska konstruktion."
Den intressanta delen av brevet lyder:
"(1) på itt haath wpkomit emella[n] d[omino] Johan[n]e Lud[ovici] och befal-
ningzmannen Mårten Johanson om en skrifuelse, den welb. Majoren j långåsa af d[o]m[in]o
Johanne hafuer begiärat, på sin Swågers H. Brodz wägna j Boarp, om itt ängastycke
som bleff sÿnt ifrån Mårten Johanson j alarp"
Källa: Vadstena landsarkiv, Växjö domkapitels arkiv EIII:2 akt nr 62 (p.82-83)