Sven Broddsson

Far: Brodd Svensson (- 1593)

Mor: Kerstin Larsdotter

Utdrag ur "Med bibel och svärd - kyrkoherde Broddo Svenonis i Rogberga" av Göran Sparrlöf, SoH 1999:2 s 311-328:


Enligt domboksmålet 1643 avled Sven Broddsson 1623, men de kamerala källorna visar att dödsåret bör sökas tio år tidigare. I längderna till Älvsborgs andra lösen är tre bönder antecknade i Boarp år 1613. nämligen Sven [Broddsson], Lars och Pär. De sistnämnda är antecknade i skattelängden också under de följande åren, men Svens namn har däremot ersatts med substantivet "änkan". Också i längderna över den årliga räntan nämns Sven Broddsson sista gången 1613. Han bör därför ha avlidit 1613 eller möjligen 1614. Detta överrensstämmer också med uppgiften om att Sven varit bonde i Boarp från 1590-talets början och 20 år framåt i tiden.
Under perioden 1603-1606 skänkte han varje år fyra får till Barkeryds kyrka. Den första av dessa gåvor gav han tillsammans med sin hustru, som enligt kyrkoräkenskaperna hette Ramborg. Hennes fadersnamn är dock inte utskrivet.
Sven Broddssons tredjedel i Boarp ärvdes av hans barn, Broddo Svenonis och Karin Svensdotter. I enlighet med lagens bestämmelser om arv borde denna arvslott ha delats så att Broddo fick två niondelar och systen en niondel av Boarp. Det kan emellertid beläggas att arvet var oskiftat och att Broddo Svenonis disponerade hela den ärvda tredjedelen. Karin och hennes man Håkan Germundsson hade dock brukat jorden åt honom i 12 års tid. Förklaringen till detta märkliga arrangemang tycks ha varit att Broddo ensam ansvarat för rusttjänsten och dess kostnader. Det oskiftade arvet orsakade år 1663 en konflikt mellan Karin Svensdotter och Broddo Svenonis' arvingar, vars talan fördes av Andreas Hornaeus. karin krävde att få ut sin systerdel, dvs sitt arv, samt ersättning för att hon och maken brukat jorden åt Broddo Svenonis. Hornaeus bested dessa krav. Han hävade att Broddo hade löst ut henne från gården och att hennes övriga ersättningskrav var ogrundade eftersom brodern hade betalt samtliga utgifter som hade mer rusthållet att göra. Tvisten avgjordes av Tveta häradsrätt år 1664. Genom en tolvmannaed övertygade Karin Svensdotter rätten om att hon inte hade fått något arv efter sin fader. Tingets utslag blev därför att hon skulle tilldelas den "jordedel och skatterättighet" i Boarp som hon hade rätt till. Det kan för övrigt nämnas att Karin Svensdotter och Håkan Germundsson redan ägde en tredjedel av Boarp. Denna gårdsdel hade de köpt av Sven Töresson på 1640-talet.