Martin Brandts antavlor

Sven Ingelsson

Brukare. Blev ca 48 år.
Far: Ingel Svensson (~1657 - 1734)
Mor: Elin Gummesdotter (1640 - 1710)
Föddcirka 1693-02-14 Skalleboda Södergård, Skalleboda (Skallebo), Långasjö (G)1)
Död1741-05-23 Skalleboda Södergård, Skalleboda (Skallebo), Långasjö (G)1) 1741 d 23 Maji afled Swen Ingelsson i Skalleboda S.g och begrofs d 21 Ejusd. 48 åhr och 14 weckor.
Begravd1741-05-31 Långasjö (G)1)
Familj med Elin Svensdotter (1698 - 1776)
Vigsel1713-06-14 Långasjö (G)2) 1716 d 14 Juni wigdes Swen Ingelsson utij Skalleboda med Pÿgan Elin Swensdotter uti Tinckelsboga och Wißfiedra Sn
Noteringar
Domboksutdrag via KGFs Databas 2010 och Stig Karlsson:


Övertog föräldragården i Skallebo Sgd.


- Sven ådömdes att enligt träffad förlikning, ofördröjligen bersäyya drängen Sven Johansson i Trollamåla (271) 14 M smt för


14 stycken mynttecken. som drägen låntagit vid jultid 1719, jämte 6 M smt i expenser. (VT 1720 nr 72).


- Sven i hade råkat i slagsmål med Sven Persson i Eriksmåla, (Lj 48) annandag påsk (26/3) 1722). (ST 1722 nr 34). Dömd till 6 M plikt för två hårdrag. (HT 1722 nr 57).


- Sven befriade sig med ed, från Måns Månssons i Häljanäs (58) tilltal, svor att han med plåtar betalat Måns de 6 dr smt han upptagit av Måns Persson i Allgunås Ngd (190) i 2-öres mynttecken. Friades. (HT 1731 nr 57).


- Sålde 13/4 1735 1/3 (torde varit 1/6) Skallebo Sgd till deras dotter Botil och hennes man, för 120 dr smt, att betalas när så påfordrades..(1.a uppb HT 1736).


- Sålde 6/12 1740 1/4 (1/6?!) Skallebo Sgd till deras son Sven, för 120 dr smt (1.a uppb VT 1741).


- Det framgår av en gårdhandel 1745, att dottern Märta då skulle vara innehavare av 1/12 Skallebo Sgd.


(1.a uppb VT 1756).


- Dispyt hade uppkommit mellan Elin och hennes barn och svågrar, om innestående gårdpengar, med mera. Två nämndemän förordnades att likvidera och avsluta tvisten mellan parterna. (VT 1746 nr 50).


- Sonen - klockaren Sven Svensson - blev ägare till 1/3 Skallebo Sgd. När han och hans hustru 8/10 1756 sålde denna 1/3 gård förbehölls som undantag för modern, Elin Svensdotter, under hennes livstid, 2 skäppland åker och Västerskiftet till äng.


(1.a uppb HT 1756).


- Änkan Elin tilltalade Jonas Börjesson i Skallebo (574), för att han skulle ha fråntagit henne det undantag som hon hade förbehållit sig på gården. Svaranden uppvisade sitt köpebrev av d. 22/2 1756, vari inte något undantag fanns omnämnt. Anhöll för den skull om att bli frikänd. Käranden förmenade att påminnelse om undantaget gjordes vid köpebrevets upprättande, även om detta inte influtit. Fredrik Hedman vittnade att då Olof Larsson i Arpemåla, Älmeboda, försålde gården till Jonas, fanns två undantag på denna. Olof hade lovat befria Jonas från det ena, men Elins undantag måste han kännas vid. För styrkande av sin talan, uppvisade käranden en förening, träffad 13/4 1743, mellan henne och hennes barn, vari hon blivit förbehållen undantag under sin livstid. Efter något tvistande, kom parterna överens om att Elin skulle få det undantag som föreningen från 1743 angav. Gillades och stadfästes av häradsrätten. Som ersättning för sina rättegångskostnader och sina inkallade vittnen, tilldömdes Elin 2 dr 16 öre smt. (VT 1758 nr 165).


- Änkan Elin instämde Jonas Börjesson i Skallebo (574), Magnus Nilsson i Bredalycke (1184) och Gumme Danielsson i Vida, Ljuder (413), för: 1). Undanhållen rösselskog å 1 skäppland i 7 år; 2). Gumme Danielsson för 12 lass resterade ved; 3). För försummad taktäckning på hennes ladugårdshus, varav hon lidit skada på hö och säd.


Beträffade fällehygget, så hade frälseägaren - fru Anna Kristina Quickfeldt - förbjudit svarandena att fälla någon skog på hemmanets ägor, men så snart de fick tillstånd härtill, tilldömdes Elin att få vad henne tillkommer. Beträffande veden, hade Gumme att framskaffa så mycket ved som Elin tarvade, eller ersätta bristen med 6 öre smt kasten. Likaledes ålades svarandena tillse att husen blev så täckta att Elin ej härför led skada på säd och hö. Allt i enlighet med undantagskontraktet 21/9 1743. (HT 1762 nr 139).
  • Källor
  • 1. Långasjö CI:2 (1729-1756), sid 373
  • 2. Långasjö CI:1 (1698-1729), sid 95
Senast ändrad: 2015-12-29