Måns Börgesson Kexelius (Magnus Kexelius)
(ff mm ff mf mf)Kyrkoherde 1670-1685 Norra Sandsjö. Blev 57 år.
| Född | 1628 Fröseke, Åseda (G)1) | |
| Död | 1685-04 Prästgården, Norra Sandsjö (F)1) |
| Vigsel | cirka 1667 2) |
859. Måns Birgersson (Magnus Birgeri) Kaxelius. UM 4/10, smål.,
kom från Åbo ("Kiexelius" - Åbo-matr. kallar honom orätt
"Bengtsson".) Ej i NM.
Född 1628, son till Birge Kiäx i Åseda. Hans mormors far var
khn i Åseda Magnus P. Svart, död 1613 (VDA 1666:257). Var gymn.
i Växjö 1653. Stud i Åbo 1653 21/8. Höll i Åbo 1656 24/2 en ora-
tion, bl.a. dedicerad till khn Pyttis Nic. Lindormi (nr 557), som
han kallar kusin. Ålades i Ups. akad. kons. 1656 6/12 "att ge 1 rdr
till fisco studiosorum såsom kommen från en annan akademi". Prv
1666 till huspredikant hos Göran Gyllenstiernas änka Anna Skytte.
Sonen Johan Gyllenstierna rekommenderar honom 1666 till Barke-
ryds pastorat (VDA 1666:189) och sonen Göran Gyllenstierna 1667
till Kalvsvik (VDA 1667:264a), men han fick intetdera. Ej heller
Näsby, dit han promoverades av domkapitlet 1668 17/5. Khe i N:a
Sandsjö 1670 - Om förspelet till denna utnämning, se Hm VI;79.
- Riksdagsman 1680. Död 1685 -/4.
Källa: Smolandi Upsalienses band III nr 859
Enligt biskop Joh. Baazius' skrivelse till regeringen 6/11 1669 hade konsistorium på förslag till tjänsten uppsatt trenne prästmän, av vilka konrektorn i Jönköping Sven Lallaerus erhållit församlingens kallelse. Han önskade emellertig ej komma ifråga och förebar som skäl sin svaga hälsa, ehuru rätta orsaken voro, att han "drog sky för att komma ihop med sådant styvt och hårdnackat folk." Då sockenborna ej ville veta av de två övriga föreslagna, vände de sig med förbigående av konsitorium direkt till regeringen och begärde att till kh. få den från Sandsjö bördige regementspastorn Joh. Wallinus (sederm. kh. i Annerstad). Biskopen anhöll, att kungl. maj:t måtte dmäpa sådana ostyriga och motvilliga människor, som gjorde onödigt buller för att "glorifiera sig av sin contumacia." Skedde ej detta, bleve kungl. maj:t aldrig kvitt dylikt oroligt folk, och respekten för konsistorium, vari åtskilligt redan bruste, komme att ytterligare lida. Sandsjöborna borde därför befallas att utan gensägelse och utan rätt till val mottaga komministern i Jönköping Magnus Nicander, vilken fått kungl. maj:ts löfte om befordran till förstkommande ledighet i stiftet. I ett brev av samma dag omtalar biskopen, att en fru Hård tillställt detta buller, enär hon av den avlidne kyrkoherden fått en äng, som hon fruktade, att efterträdaren skulle kräva tillbaka, så framt han ej hade henne att tacka för pastoratet. En senare skrivelse daterad 20/11 s. å., upplyser att regeringen utfärdat promotorial för Wallin till Sandsjö, men att fru Anna Maria Kruus på Eksjö hovgård i stället ville ha sin hovpredikant Magnus Kexelius till kyrkoherde. Biskopen bad därför fru Kruus' son, riksrådet Jöran Gyllenstierna, medverka till att K. utnämndes, såvida ej Magnus Nicander kunde komma i åtanke. (Kons. skriv. t. kungl. maj:t; Eckl. saml., N. o. S. Sandsjö, RA).
Källa: Växjö Stifts Herdaminne.
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1662 11/3
Håkon i Frößeke anklagade sin Gårdzboo Måns Börgeson för
een Wännehake han af hans Swärmodeher Elin Måns dotter,
togh för några åhr till läns, och ähnnu intet hafwer lefwerat
tillbakars. Måns tillståår sigh hafwa samma Wännehaake
länt och buhret till Eekhorfwa, hwilken Pädher der sammastädes
sedan lefwererade till Börge i Slättra, thet han tillstår. Tÿ dömb-
de Rätten, att Måns Börgeson skall betala ägaren mehrbe:de Wänn-
hake, och sedan gånge hwar till sin fångesman, efter det 8 Cap.
öpm. B. L L.
För dhen gambla Jernstången Håkon i Frößeke fordrar aff Jon Mat-
teson i Skeda, och som bekänner sigh hafwa för några åhr sedhan tagit
till låhns af hans framledne Swärfadher Börge Månson i Fröseke,
skall han gifwa 5 rdr Koppm:t och denne gånge sedhan till sin FÅnges-
man, eenkommeligen Börge i Slättra, som then af honom skall hafwa
ahnammat, efter thet ( Capp Köpm. B. L L
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 397 (AID: v46897.b397, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1666 26/7
Cappelanen h:r Lars j Granhult bewilliades häradz Bewijs,
att Uddsgården i Åßeda, ähr eftre Nämbdens och Tingz allmo-
gens wittnesbÿrd, till huus och giärdesgårdar heelt för-
fallin, och elliest till gårdzbruket illa handteradh, medan
hans modherbroder fordom Cappelanen där i Åseda, som honom
hafwer besuttit, för ålder och fattigdom skall intet förmåtta
honom wederbörligen bruka och widh marckt hålla.
För then gambla Jernstången Håkon i Frößeke fordrar af Jon Matteson i Skeda,
och han bekänner sigh hafwa för några åhr sedan tagit till lähns af hans fram-
ledne Swärfader Börge Nilson [sic!] i Fröseke, skall han gifwa 5 Rdr kopparm:tt och
denne gånge sedan till sin fångesman, enkommeligen Börge i Slättra, som then
af honom skall hafwa ahnammat efter dhet 8 Cap. Köpemål. LL.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:29 (1666-1670) Bild 310 / sid 29 (AID: v205728.b310.s29, NAD: SE/VALA/0382503)
Uppvidinge häradsrätt 1662 6/11
Ryttaren Håkon i Frößeke gaff Rätten tillkänna, huru såsom hans folck
hafwer uthj hans frånwaru i fiendelandh huggit en fälla på en parck uthj
hans hage, som der till uthj långligh tijdh hafwer warit brukat, och till sam-
ma gårdh bÿtt emoth ett annat stycke till Majorens Edell och Wällb. Pa-
trich Månepannes gårdh Garpatorp, beswärandes sigh öfwer honom att
han nu skall hafwa samme Swedielandh låtit bränna, såå och uppskiära
hwar af Rågen nu står i Stock, och sålunda wela sigh bägge deßa stycken tillägna.
Månepanne swarade, sigh till bägge stycken wara ägande, och att be:de twijstige
fälla ähr ögonskenligen in om hans Rågångh belägen; Capellanen i Nötebäck
Wällärde h:r Lars Collander, en uprichtigh och troowärdigh man, aflade
sin Eedh och wittnade att det twijstiga stycket, som Rågen nu ähr stätt uppå hafwer
öfwer 30 Åhr och före än som Garpatorp 1/4 hemman bygdes, warit bru-
kat till be:de Frößeke, och att Garpatorps ägor sträckia sigh till bäcken widh Ju-
taleedh, hwarest wederparterna sämia, emot hwilken Månepanne sedhan excipe-
rade, emedan han ähr med käranden Swåger. Lars Pederßon i Garpa-
torp tillstodh att mehrbe:de twistiga parck, som Swedielandet ähr belägett på hafuer
länge warit häfdat under Frößeke, och der det Stenmärcket helt när Garpa-
torp, warder gillat som wederparten sigh oppå beropar, hafwer thet ther emoth
hafft ett stycke af Frößekes ägor. Håkons swärfader Börge Månßon, som till-
förende hafwer bodt i Frößeke, skall hafwa utwidgat sin hagagårdh och ingripit
samma stycke in om Garpatorps Råmärken, men thet stycket widh Garpa-
torp wiste han intet annat än att thet skulle lyda till Käxagården i Åseda före
än Torpet upbygdes. Medhan ingenthera parten någon uhrminnes häfdh
bewijsa kunde, skall denna Twist slutas genom Syyn, i medler tijd tillåtes
Swaranden framköra Rågen, allenast han låther genom goda män pröfwa
huru mycken hon ähr, och hwad hon gifwa i Skeppor.
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 434 (AID: v46897.b434, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1666 5/3
Till städzleskat af ett halft Skattehemman uthj fröseke som
Krigzmans i Ekehorfwa mågh Måns Börgeson hafwer haft
i vnderpant af sin broder H:r Måns Kexelio för 20 Rdr
hwilka penningar swärfadren för honom hafwer uthlagt
och alt så trädt till panthen, skall Matthes Jonson som där i 3
åhr hafwer bodt, gifwa be:te KrigzMan 2 Rdr eftre ingången
förlijckning hrä inn för TingzRätten.
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 586 (AID: v46897.b586, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1667 17/3
Om den panträttigheeten som Krigzman i Ekehorf-
wa haf:r uthj Storegården i Fröseke och Åhßeda Sochn,
af 20 Rdr blef han medh Håkon i samma by sålun-
da wänligen och wäl förlijckt, att Håkon tager
till sigh af samma halfwa gården en halfpart
för 10 Rdr och niuter penningarne lagelöse i 3 åhr,
sedan gif:r han honom 1 Dr Silf:r m. åhrligen till des
be:te 10 Rdr antingen uthj penningar eller boskap blif-
wer betalte ther öfwer der giorde handsträckningh.
Till dee öfrige 10 Rdr bör Rÿttaren Bror och swär-
modren Elin swara, om tillijka medh be:te Håkon, såsom
bördtagne, krigzman hindrade att taga penningar
för gården då de honom budes, och sedan hafwer sla-
git sigh ther ifrån.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:29 (1666-1670) Bild 630 / sid 10 (AID: v205728.b630.s10, NAD: SE/VALA/0382503)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1672 8/5
Anno 1672 den 8 Maij instälte sigh undertecknadh med efter
skrefne Nämbd efter Edell och Manhaftig David Månapennes begä-
ran och skedd bewillningh på sidste ordinarie Tingh, uthj Garpatorp
ett fiärdingzhemman hans mödernes arf till att igenom en Ex-
traordinarie Rättegångh, eller som saken kunde tillåta, syn och
besichtningh, skillia och afhiälpa en ägotwist där emillan och
kyrkioherdens uthj Sandiö wyrdige och wällärde h:r Måns
Kexelij och hans medarfwingars Skattehemman uthj frösekes bÿ
och Åseda Sochn
[Nämden räknas upp]
Käranden beropade sigh på efterskrefne vittnen, huilka aflade
sin eedh och betygade Nilß Jonßon i Badeboda en ährlig man moth
sine 60 åhr, att han aldrigh hafwer vist eller sett någre Rå-
märken emillan fröseke och garpatorp, eij heller förstådt nå-
gon twäta der emillan om ägor för än entrent för 5.
eller 6. åhr sedan han kom till Badeboda strax här hooß
beläget, hwarest han elliest ähr född och uppfödd.
Börge Jonßon i Slåtra en Edhbahr man moth sine 60 åhr ..
..... att en gångh hanß fader wille flöttia till fröseke
blef han ther om twätandes medh sin Broder BÖrge då
boendes därsammastädes, swarandes H:r Kexelij fader och
sade till honom att om han wille kunde han bringa ifrån
honom ett oxawärde i gården men hwadh han ther medh
mente det wet han intet icke heller hafwer han förnum-
mit detta ägeqwalet förr än Casper för några åhr sedan
flotte till Garpatorp uthan åboarne å både sidor tillförne
de brukat ägorna efter gambla giärdesgården i det nogaste
eftre dee Råmärken, som dee i fröseke prätendere opprättat.
Soldate hustron Kirstin Jonsdotter inhyses tillbodh sigh att
aflägga sin Edh, och berättade sig hafwa hört sin framledne
fader en gångh seja till sin Broder H:r Kexelij fader, att
om han wiste gården intet skulle komma sina barn till
godo, då tröstade han sättia bortt ett oxewärde från honom uthj
ägor men om han där medh förstodh högamåhla hage en gam-
mal äng till fröseke hwar af käranden förmedelst sin prätende-
rade Rågångh ett stycke förmanar sigh kunna erinna och ähr-
hålla det weet hon intet.
Hustron Ingeborg i Sandsiörydh, bekände edeligen, sigh sammale-
des hafwa hört sin fader warandes en gångh med brodern
be:te Börge i fröseke om gården twätandes, att om han wille
så kunde han giöra honom ett par oxewärdes skada uthj
högamåhla hage, men huru ther medh wijdare ähr beskaffat
weet hon intet.
Per Garp om 50 åhr ährligh tillstodh at hans föräldrar
Opptaget och bebygde be:de Garpatorp, hwilket för länge sedan
tillförende hade warit i bruk men då afhyst, och husen hijt
och dijt förskingrade en Terillingsbodh war kiördh till Pre-
stegården i Åseda Badstugan till Udzgården därstammstädes
och ladan till Börges gårdh i fröseke då brukades ängian till
Prästgården och hagen till kaxegården uthj Åseda hörde och
sina föräldrar seija att i Soakulla och Lemmamoon dijt kä-
randen will gåå, skulle liggia Steenmärken, hwilka der al-
drigh funne eller dijt gingo, uthan woro medh frösekesborna
sams om ägor och bruket, men nu skall Casper hafa wamma
märken uppsöckt.
Lars i Nybygget tillförende bodt i Garpatorp bekäner sigh haf-
wa opplett samma märken och sedan wijst Capser them.
Swaranden h:r Månß medh sina Interessenter protesterade här
emoth, att theras uhrminnes häfd intet måtte förmedelst opplatte
nye Rååmärken qwällias eller brytas uthan der antingen
niuta giärdesgården eller den uth medh Löpande Rågång till godo.
Monapenne förmeente att medan åfwanbe:te hustru Ingeborg haf:r
hafwer wittnat, att henens framledne fader hafwer talat om
högemåhla hage, garpatorp altså ett stycke ther af skulle tillkomma.
här till swarade H:r Månß att om någon skulle klandra höga-
måhla hage, så borde det odellbyn Åseda medh kaxegården
giöra, hwars ägor gåå ther uth medh, och icke garpatorp,
som på deß ägor bewijßligen ähr belägit och upptagit.
Där oppå trädde häradzhöfringen och Nämbden till besichtningh
af begge Rågånger, icke till att turbera någons uhrminnes häfd
uthan giöra sigh om hwars och eens tillstående Rättigheet, så
mycket bättre informerad och kunnigh och ledsagades först af
Käranden Öster Söder ifrån Garpatorp till Jutaledh, hwarest
han förmanar wara Boolstada skääl emillan Åseda och
fröseke, oansedt där intet märke finnes, men wederparther-
ne säija deet gåå i Holebäck kommande ifrån Öster och träffan-
de emoth Juteleedh hwarest ähr ett Steenwadh, och wijste strax östan
Juteledh på Söder sijdan om bäcken ett märke som der förme-
na emilla Åseda och fröseke, efter som der medh sina ägor där
uth medh å hwar sin sijda gåå hwarest syntes tekn efter 3.
Stenar, hwilka entrent för 3 åhr sedan skola wara borttkastade
och där ifrån wele der föllia en dåldh eller kiärr som
strax widh Jutaledh emothtager, hwar efter deras odellgårdh
om högamåhla hage, att ingen mins när den först opprätta-
des, ähr satt ett litet stycke i wäster till ett berg på Söder sijdan
om kiärret, och där uppstiga till en orth, der 3. Stenar tillförende
hafwa legat, och synes holer efter, som sammaledes entrent för
3. åhr sedan skola wara förstörde och bortkastade, det der håla
för hörnemärken men ifrån kärandes första förmente
märke widh Jutaledh, fördes häradzhöfdingen och nämbden
öfwer ängian högamåhla hage uthj Suderst till 3 små Ste-
Nar liggiande på en fälla, och af hwilka den medlersta pröf-
wades wara slagen af then som lågh näst till Jutaledh,
där ifrån wijdare tuhj SUderst till någer Steenar på
öster sijdan af Soakulla, och så Sud Suderest till märket
widh Smettgapet derest der sämia.
Sedan besichtigades Swarandernas Rågångh ifrån Smettga-
pet rätt streck uthj nord nordost åth Klinten i Soakulla, der
ifrån till en stor hall hwar oppå twenne stenar till-
förende skola hafwa legat men borttkastade och så ytterli-
gare i samma streck till åfwanbe:te ställe på Bärget
widh kiärret swarande holebeck, dijt der uthj en annan
linea weela gåå.
H:r Måns refererade att en gångh tilltalade Monapennes morfader
Sahl: Per Månßon på hiälmsängia, då rådandes om garpatorp hans
fader, att han skulle hafwa ägor widh Soakulla ifrån samma torp,
som war ett litet stycke som hade fäldt och intagit, hwar till han
swarade att torparen hade ther emoth fält wederlagh sigh när-
mare tillhanda af hanß ägor, hwar oppå Torparen begärade
att det måtte få förblifwa som dete då war, hwilket och så skedde
det han begärer nu måtte rättas.
Wederparthen swarade, att thet måtte wara det stycket som torpet
nu innehafwer till hage fram emoth mehrbe:de kiärr där stenmär-
ket ähr förstördt, thet torpet, så frampt det skall blifwa behållit, inga-
lunda kan mista.
Gudmund Giseßon i Kållehylte en gammal ährligh man betygade ede-
ligen, att en gångh frågade Bengt Garp fordom Ländzmannen
Månß Lätt, om han icke skulle hafwa ett litet stycke af högamåla
hage hwar till han swarade sigh det intet wetta men i Jutaleedh
och Soakulla skulle liggia Steenmärken, och i Soakulla hade BÖrge
ett stycke ifrån Torpet, thet wederpartherna nu som tillförne tillståå
Här uppå togh Rätten denne ägetwist uthj noga consideration
och betänkiande och af efterfölliande Skääl nembl:
1. Att Åseda och fröseke ähr twenne odellbyar medh Rågångh åth
skilda, och Garpatorp tillförende dömbdt att wara på Åsedas
ägor beläget, och altså erhållit domb att niuta medh Kexa-
gården ägor och hwartfiärde trää i SKogen, efter som på
ett fiärdingshemman kan belöpa.
2. hafwer fröseke på högamåhla hage uhrminnes höfd efter gam-
ble gården, som genom Nya Råmärken intet bör brytas, uthan
förblifwa ständigh efter thet 1. Cap. Jord: B. L. L.
3. finnes uthj kärandens prätenderade Nye Rågångh, intet lagligit märke och
4. ähr den parken fram emoth åfbe:de kiärr där Stenmärket ähr
förstördt, uthj Långlige tijder under garpatorp edeligen possi-
deradh och brukad; dömbde samma park som elliest ähr af
ringa wärde, där till, att skola framgeent lyda och när den
släpper skall Rågången där emillan och fröseke gå i Söder
rätt Streck åth klinten i Soakulla, och så wijdare i märket widh
Smettgapet, hwar efter giärdesgården, som under tijden här och
där för små fälle plåthar skull kan wara flött i thet nogaste
som skee kan rättas skall och sedan ingenthera parther widh
laglig licht ther öfwer någon åwerkan giöra.
Sedan domen war publiceradh och afsagd, lätt kyrkioherden
Wällärde h:r Månß med sine meedintressenter sigh öfwertala och
medh wederparthen wänligen och wäl sålunda blifwer förlijckta
att dee godewilligen cedera och opplåthe till garpatorp ett lijtet
stycke af ängian högamåhla hage widh giärdesgården på wä-
ster sijdan, hwarest lades i söder kiärrloggen ett Stenmärcke
som them emillan skall hållas för hörnemärke och strax där
hooß Söder där ifrån i barkalijden ett sydermärke på een täm-
meligh stoor Börkeroth, ytterligare föllies gambla hagegården
till ledet emillan Badeboda och fröseke, där ifrån rätt streck
åth klinten i Soakulla, hwarest lades ett märke af 3 tämmeli-
gen stora Stenar, och så till Stenmärket widh Smettgapet
hwilken förlijckningh och Rågång uthan något åtaal
och qwall mehr:de fröseke och garpatorp emillan, reedeeligen
skall observeras och hållas.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:30 (1671-1675) Bild 780 / sid 12 (AID: v205837.b780.s12, NAD: SE/VALA/0382503)
kom från Åbo ("Kiexelius" - Åbo-matr. kallar honom orätt
"Bengtsson".) Ej i NM.
Född 1628, son till Birge Kiäx i Åseda. Hans mormors far var
khn i Åseda Magnus P. Svart, död 1613 (VDA 1666:257). Var gymn.
i Växjö 1653. Stud i Åbo 1653 21/8. Höll i Åbo 1656 24/2 en ora-
tion, bl.a. dedicerad till khn Pyttis Nic. Lindormi (nr 557), som
han kallar kusin. Ålades i Ups. akad. kons. 1656 6/12 "att ge 1 rdr
till fisco studiosorum såsom kommen från en annan akademi". Prv
1666 till huspredikant hos Göran Gyllenstiernas änka Anna Skytte.
Sonen Johan Gyllenstierna rekommenderar honom 1666 till Barke-
ryds pastorat (VDA 1666:189) och sonen Göran Gyllenstierna 1667
till Kalvsvik (VDA 1667:264a), men han fick intetdera. Ej heller
Näsby, dit han promoverades av domkapitlet 1668 17/5. Khe i N:a
Sandsjö 1670 - Om förspelet till denna utnämning, se Hm VI;79.
- Riksdagsman 1680. Död 1685 -/4.
Källa: Smolandi Upsalienses band III nr 859
Enligt biskop Joh. Baazius' skrivelse till regeringen 6/11 1669 hade konsistorium på förslag till tjänsten uppsatt trenne prästmän, av vilka konrektorn i Jönköping Sven Lallaerus erhållit församlingens kallelse. Han önskade emellertig ej komma ifråga och förebar som skäl sin svaga hälsa, ehuru rätta orsaken voro, att han "drog sky för att komma ihop med sådant styvt och hårdnackat folk." Då sockenborna ej ville veta av de två övriga föreslagna, vände de sig med förbigående av konsitorium direkt till regeringen och begärde att till kh. få den från Sandsjö bördige regementspastorn Joh. Wallinus (sederm. kh. i Annerstad). Biskopen anhöll, att kungl. maj:t måtte dmäpa sådana ostyriga och motvilliga människor, som gjorde onödigt buller för att "glorifiera sig av sin contumacia." Skedde ej detta, bleve kungl. maj:t aldrig kvitt dylikt oroligt folk, och respekten för konsistorium, vari åtskilligt redan bruste, komme att ytterligare lida. Sandsjöborna borde därför befallas att utan gensägelse och utan rätt till val mottaga komministern i Jönköping Magnus Nicander, vilken fått kungl. maj:ts löfte om befordran till förstkommande ledighet i stiftet. I ett brev av samma dag omtalar biskopen, att en fru Hård tillställt detta buller, enär hon av den avlidne kyrkoherden fått en äng, som hon fruktade, att efterträdaren skulle kräva tillbaka, så framt han ej hade henne att tacka för pastoratet. En senare skrivelse daterad 20/11 s. å., upplyser att regeringen utfärdat promotorial för Wallin till Sandsjö, men att fru Anna Maria Kruus på Eksjö hovgård i stället ville ha sin hovpredikant Magnus Kexelius till kyrkoherde. Biskopen bad därför fru Kruus' son, riksrådet Jöran Gyllenstierna, medverka till att K. utnämndes, såvida ej Magnus Nicander kunde komma i åtanke. (Kons. skriv. t. kungl. maj:t; Eckl. saml., N. o. S. Sandsjö, RA).
Källa: Växjö Stifts Herdaminne.
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1662 11/3
Håkon i Frößeke anklagade sin Gårdzboo Måns Börgeson för
een Wännehake han af hans Swärmodeher Elin Måns dotter,
togh för några åhr till läns, och ähnnu intet hafwer lefwerat
tillbakars. Måns tillståår sigh hafwa samma Wännehaake
länt och buhret till Eekhorfwa, hwilken Pädher der sammastädes
sedan lefwererade till Börge i Slättra, thet han tillstår. Tÿ dömb-
de Rätten, att Måns Börgeson skall betala ägaren mehrbe:de Wänn-
hake, och sedan gånge hwar till sin fångesman, efter det 8 Cap.
öpm. B. L L.
För dhen gambla Jernstången Håkon i Frößeke fordrar aff Jon Mat-
teson i Skeda, och som bekänner sigh hafwa för några åhr sedhan tagit
till låhns af hans framledne Swärfadher Börge Månson i Fröseke,
skall han gifwa 5 rdr Koppm:t och denne gånge sedhan till sin FÅnges-
man, eenkommeligen Börge i Slättra, som then af honom skall hafwa
ahnammat, efter thet ( Capp Köpm. B. L L
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 397 (AID: v46897.b397, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1666 26/7
Cappelanen h:r Lars j Granhult bewilliades häradz Bewijs,
att Uddsgården i Åßeda, ähr eftre Nämbdens och Tingz allmo-
gens wittnesbÿrd, till huus och giärdesgårdar heelt för-
fallin, och elliest till gårdzbruket illa handteradh, medan
hans modherbroder fordom Cappelanen där i Åseda, som honom
hafwer besuttit, för ålder och fattigdom skall intet förmåtta
honom wederbörligen bruka och widh marckt hålla.
För then gambla Jernstången Håkon i Frößeke fordrar af Jon Matteson i Skeda,
och han bekänner sigh hafwa för några åhr sedan tagit till lähns af hans fram-
ledne Swärfader Börge Nilson [sic!] i Fröseke, skall han gifwa 5 Rdr kopparm:tt och
denne gånge sedan till sin fångesman, enkommeligen Börge i Slättra, som then
af honom skall hafwa ahnammat efter dhet 8 Cap. Köpemål. LL.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:29 (1666-1670) Bild 310 / sid 29 (AID: v205728.b310.s29, NAD: SE/VALA/0382503)
Uppvidinge häradsrätt 1662 6/11
Ryttaren Håkon i Frößeke gaff Rätten tillkänna, huru såsom hans folck
hafwer uthj hans frånwaru i fiendelandh huggit en fälla på en parck uthj
hans hage, som der till uthj långligh tijdh hafwer warit brukat, och till sam-
ma gårdh bÿtt emoth ett annat stycke till Majorens Edell och Wällb. Pa-
trich Månepannes gårdh Garpatorp, beswärandes sigh öfwer honom att
han nu skall hafwa samme Swedielandh låtit bränna, såå och uppskiära
hwar af Rågen nu står i Stock, och sålunda wela sigh bägge deßa stycken tillägna.
Månepanne swarade, sigh till bägge stycken wara ägande, och att be:de twijstige
fälla ähr ögonskenligen in om hans Rågångh belägen; Capellanen i Nötebäck
Wällärde h:r Lars Collander, en uprichtigh och troowärdigh man, aflade
sin Eedh och wittnade att det twijstiga stycket, som Rågen nu ähr stätt uppå hafwer
öfwer 30 Åhr och före än som Garpatorp 1/4 hemman bygdes, warit bru-
kat till be:de Frößeke, och att Garpatorps ägor sträckia sigh till bäcken widh Ju-
taleedh, hwarest wederparterna sämia, emot hwilken Månepanne sedhan excipe-
rade, emedan han ähr med käranden Swåger. Lars Pederßon i Garpa-
torp tillstodh att mehrbe:de twistiga parck, som Swedielandet ähr belägett på hafuer
länge warit häfdat under Frößeke, och der det Stenmärcket helt när Garpa-
torp, warder gillat som wederparten sigh oppå beropar, hafwer thet ther emoth
hafft ett stycke af Frößekes ägor. Håkons swärfader Börge Månßon, som till-
förende hafwer bodt i Frößeke, skall hafwa utwidgat sin hagagårdh och ingripit
samma stycke in om Garpatorps Råmärken, men thet stycket widh Garpa-
torp wiste han intet annat än att thet skulle lyda till Käxagården i Åseda före
än Torpet upbygdes. Medhan ingenthera parten någon uhrminnes häfdh
bewijsa kunde, skall denna Twist slutas genom Syyn, i medler tijd tillåtes
Swaranden framköra Rågen, allenast han låther genom goda män pröfwa
huru mycken hon ähr, och hwad hon gifwa i Skeppor.
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 434 (AID: v46897.b434, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1666 5/3
Till städzleskat af ett halft Skattehemman uthj fröseke som
Krigzmans i Ekehorfwa mågh Måns Börgeson hafwer haft
i vnderpant af sin broder H:r Måns Kexelio för 20 Rdr
hwilka penningar swärfadren för honom hafwer uthlagt
och alt så trädt till panthen, skall Matthes Jonson som där i 3
åhr hafwer bodt, gifwa be:te KrigzMan 2 Rdr eftre ingången
förlijckning hrä inn för TingzRätten.
Källa: Uppvidinge häradsrätt AIa:3 (1635-1669) Bild 586 (AID: v46897.b586, NAD: SE/VALA/01597)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1667 17/3
Om den panträttigheeten som Krigzman i Ekehorf-
wa haf:r uthj Storegården i Fröseke och Åhßeda Sochn,
af 20 Rdr blef han medh Håkon i samma by sålun-
da wänligen och wäl förlijckt, att Håkon tager
till sigh af samma halfwa gården en halfpart
för 10 Rdr och niuter penningarne lagelöse i 3 åhr,
sedan gif:r han honom 1 Dr Silf:r m. åhrligen till des
be:te 10 Rdr antingen uthj penningar eller boskap blif-
wer betalte ther öfwer der giorde handsträckningh.
Till dee öfrige 10 Rdr bör Rÿttaren Bror och swär-
modren Elin swara, om tillijka medh be:te Håkon, såsom
bördtagne, krigzman hindrade att taga penningar
för gården då de honom budes, och sedan hafwer sla-
git sigh ther ifrån.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:29 (1666-1670) Bild 630 / sid 10 (AID: v205728.b630.s10, NAD: SE/VALA/0382503)
Uppvidinge häradsrätt (GHA) 1672 8/5
Anno 1672 den 8 Maij instälte sigh undertecknadh med efter
skrefne Nämbd efter Edell och Manhaftig David Månapennes begä-
ran och skedd bewillningh på sidste ordinarie Tingh, uthj Garpatorp
ett fiärdingzhemman hans mödernes arf till att igenom en Ex-
traordinarie Rättegångh, eller som saken kunde tillåta, syn och
besichtningh, skillia och afhiälpa en ägotwist där emillan och
kyrkioherdens uthj Sandiö wyrdige och wällärde h:r Måns
Kexelij och hans medarfwingars Skattehemman uthj frösekes bÿ
och Åseda Sochn
[Nämden räknas upp]
Käranden beropade sigh på efterskrefne vittnen, huilka aflade
sin eedh och betygade Nilß Jonßon i Badeboda en ährlig man moth
sine 60 åhr, att han aldrigh hafwer vist eller sett någre Rå-
märken emillan fröseke och garpatorp, eij heller förstådt nå-
gon twäta der emillan om ägor för än entrent för 5.
eller 6. åhr sedan han kom till Badeboda strax här hooß
beläget, hwarest han elliest ähr född och uppfödd.
Börge Jonßon i Slåtra en Edhbahr man moth sine 60 åhr ..
..... att en gångh hanß fader wille flöttia till fröseke
blef han ther om twätandes medh sin Broder BÖrge då
boendes därsammastädes, swarandes H:r Kexelij fader och
sade till honom att om han wille kunde han bringa ifrån
honom ett oxawärde i gården men hwadh han ther medh
mente det wet han intet icke heller hafwer han förnum-
mit detta ägeqwalet förr än Casper för några åhr sedan
flotte till Garpatorp uthan åboarne å både sidor tillförne
de brukat ägorna efter gambla giärdesgården i det nogaste
eftre dee Råmärken, som dee i fröseke prätendere opprättat.
Soldate hustron Kirstin Jonsdotter inhyses tillbodh sigh att
aflägga sin Edh, och berättade sig hafwa hört sin framledne
fader en gångh seja till sin Broder H:r Kexelij fader, att
om han wiste gården intet skulle komma sina barn till
godo, då tröstade han sättia bortt ett oxewärde från honom uthj
ägor men om han där medh förstodh högamåhla hage en gam-
mal äng till fröseke hwar af käranden förmedelst sin prätende-
rade Rågångh ett stycke förmanar sigh kunna erinna och ähr-
hålla det weet hon intet.
Hustron Ingeborg i Sandsiörydh, bekände edeligen, sigh sammale-
des hafwa hört sin fader warandes en gångh med brodern
be:te Börge i fröseke om gården twätandes, att om han wille
så kunde han giöra honom ett par oxewärdes skada uthj
högamåhla hage, men huru ther medh wijdare ähr beskaffat
weet hon intet.
Per Garp om 50 åhr ährligh tillstodh at hans föräldrar
Opptaget och bebygde be:de Garpatorp, hwilket för länge sedan
tillförende hade warit i bruk men då afhyst, och husen hijt
och dijt förskingrade en Terillingsbodh war kiördh till Pre-
stegården i Åseda Badstugan till Udzgården därstammstädes
och ladan till Börges gårdh i fröseke då brukades ängian till
Prästgården och hagen till kaxegården uthj Åseda hörde och
sina föräldrar seija att i Soakulla och Lemmamoon dijt kä-
randen will gåå, skulle liggia Steenmärken, hwilka der al-
drigh funne eller dijt gingo, uthan woro medh frösekesborna
sams om ägor och bruket, men nu skall Casper hafa wamma
märken uppsöckt.
Lars i Nybygget tillförende bodt i Garpatorp bekäner sigh haf-
wa opplett samma märken och sedan wijst Capser them.
Swaranden h:r Månß medh sina Interessenter protesterade här
emoth, att theras uhrminnes häfd intet måtte förmedelst opplatte
nye Rååmärken qwällias eller brytas uthan der antingen
niuta giärdesgården eller den uth medh Löpande Rågång till godo.
Monapenne förmeente att medan åfwanbe:te hustru Ingeborg haf:r
hafwer wittnat, att henens framledne fader hafwer talat om
högemåhla hage, garpatorp altså ett stycke ther af skulle tillkomma.
här till swarade H:r Månß att om någon skulle klandra höga-
måhla hage, så borde det odellbyn Åseda medh kaxegården
giöra, hwars ägor gåå ther uth medh, och icke garpatorp,
som på deß ägor bewijßligen ähr belägit och upptagit.
Där oppå trädde häradzhöfringen och Nämbden till besichtningh
af begge Rågånger, icke till att turbera någons uhrminnes häfd
uthan giöra sigh om hwars och eens tillstående Rättigheet, så
mycket bättre informerad och kunnigh och ledsagades först af
Käranden Öster Söder ifrån Garpatorp till Jutaledh, hwarest
han förmanar wara Boolstada skääl emillan Åseda och
fröseke, oansedt där intet märke finnes, men wederparther-
ne säija deet gåå i Holebäck kommande ifrån Öster och träffan-
de emoth Juteleedh hwarest ähr ett Steenwadh, och wijste strax östan
Juteledh på Söder sijdan om bäcken ett märke som der förme-
na emilla Åseda och fröseke, efter som der medh sina ägor där
uth medh å hwar sin sijda gåå hwarest syntes tekn efter 3.
Stenar, hwilka entrent för 3 åhr sedan skola wara borttkastade
och där ifrån wele der föllia en dåldh eller kiärr som
strax widh Jutaledh emothtager, hwar efter deras odellgårdh
om högamåhla hage, att ingen mins när den först opprätta-
des, ähr satt ett litet stycke i wäster till ett berg på Söder sijdan
om kiärret, och där uppstiga till en orth, der 3. Stenar tillförende
hafwa legat, och synes holer efter, som sammaledes entrent för
3. åhr sedan skola wara förstörde och bortkastade, det der håla
för hörnemärken men ifrån kärandes första förmente
märke widh Jutaledh, fördes häradzhöfdingen och nämbden
öfwer ängian högamåhla hage uthj Suderst till 3 små Ste-
Nar liggiande på en fälla, och af hwilka den medlersta pröf-
wades wara slagen af then som lågh näst till Jutaledh,
där ifrån wijdare tuhj SUderst till någer Steenar på
öster sijdan af Soakulla, och så Sud Suderest till märket
widh Smettgapet derest der sämia.
Sedan besichtigades Swarandernas Rågångh ifrån Smettga-
pet rätt streck uthj nord nordost åth Klinten i Soakulla, der
ifrån till en stor hall hwar oppå twenne stenar till-
förende skola hafwa legat men borttkastade och så ytterli-
gare i samma streck till åfwanbe:te ställe på Bärget
widh kiärret swarande holebeck, dijt der uthj en annan
linea weela gåå.
H:r Måns refererade att en gångh tilltalade Monapennes morfader
Sahl: Per Månßon på hiälmsängia, då rådandes om garpatorp hans
fader, att han skulle hafwa ägor widh Soakulla ifrån samma torp,
som war ett litet stycke som hade fäldt och intagit, hwar till han
swarade att torparen hade ther emoth fält wederlagh sigh när-
mare tillhanda af hanß ägor, hwar oppå Torparen begärade
att det måtte få förblifwa som dete då war, hwilket och så skedde
det han begärer nu måtte rättas.
Wederparthen swarade, att thet måtte wara det stycket som torpet
nu innehafwer till hage fram emoth mehrbe:de kiärr där stenmär-
ket ähr förstördt, thet torpet, så frampt det skall blifwa behållit, inga-
lunda kan mista.
Gudmund Giseßon i Kållehylte en gammal ährligh man betygade ede-
ligen, att en gångh frågade Bengt Garp fordom Ländzmannen
Månß Lätt, om han icke skulle hafwa ett litet stycke af högamåla
hage hwar till han swarade sigh det intet wetta men i Jutaleedh
och Soakulla skulle liggia Steenmärken, och i Soakulla hade BÖrge
ett stycke ifrån Torpet, thet wederpartherna nu som tillförne tillståå
Här uppå togh Rätten denne ägetwist uthj noga consideration
och betänkiande och af efterfölliande Skääl nembl:
1. Att Åseda och fröseke ähr twenne odellbyar medh Rågångh åth
skilda, och Garpatorp tillförende dömbdt att wara på Åsedas
ägor beläget, och altså erhållit domb att niuta medh Kexa-
gården ägor och hwartfiärde trää i SKogen, efter som på
ett fiärdingshemman kan belöpa.
2. hafwer fröseke på högamåhla hage uhrminnes höfd efter gam-
ble gården, som genom Nya Råmärken intet bör brytas, uthan
förblifwa ständigh efter thet 1. Cap. Jord: B. L. L.
3. finnes uthj kärandens prätenderade Nye Rågångh, intet lagligit märke och
4. ähr den parken fram emoth åfbe:de kiärr där Stenmärket ähr
förstördt, uthj Långlige tijder under garpatorp edeligen possi-
deradh och brukad; dömbde samma park som elliest ähr af
ringa wärde, där till, att skola framgeent lyda och när den
släpper skall Rågången där emillan och fröseke gå i Söder
rätt Streck åth klinten i Soakulla, och så wijdare i märket widh
Smettgapet, hwar efter giärdesgården, som under tijden här och
där för små fälle plåthar skull kan wara flött i thet nogaste
som skee kan rättas skall och sedan ingenthera parther widh
laglig licht ther öfwer någon åwerkan giöra.
Sedan domen war publiceradh och afsagd, lätt kyrkioherden
Wällärde h:r Månß med sine meedintressenter sigh öfwertala och
medh wederparthen wänligen och wäl sålunda blifwer förlijckta
att dee godewilligen cedera och opplåthe till garpatorp ett lijtet
stycke af ängian högamåhla hage widh giärdesgården på wä-
ster sijdan, hwarest lades i söder kiärrloggen ett Stenmärcke
som them emillan skall hållas för hörnemärke och strax där
hooß Söder där ifrån i barkalijden ett sydermärke på een täm-
meligh stoor Börkeroth, ytterligare föllies gambla hagegården
till ledet emillan Badeboda och fröseke, där ifrån rätt streck
åth klinten i Soakulla, hwarest lades ett märke af 3 tämmeli-
gen stora Stenar, och så till Stenmärket widh Smettgapet
hwilken förlijckningh och Rågång uthan något åtaal
och qwall mehr:de fröseke och garpatorp emillan, reedeeligen
skall observeras och hållas.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:30 (1671-1675) Bild 780 / sid 12 (AID: v205837.b780.s12, NAD: SE/VALA/0382503)
- Källor
- 1. Smolandi Upsalienses band III, sid ? nr 859
- 2. Norra Sandsjö B I:1, sid 309