Werner Nilsson Wallin

Far: Nils Andersson (~1647 - 1692)

Mor: Sofia Vernersdotter (- >1709)

Första barnet föddes dagen efter vigseln. Werner var mästerman dvs skarprättare i Helsingborg. Han efterträdde sin styvfader Peter Bruun. Werner tillsattes hösten 1709, förordnad 1711-05-09 av v. guvenör Carl Gustav Skytte, och hade tjänsten till 1728. Företrädare var troligen styvfadern Petter Bruun Norra Åsbo häradsrätt. Werner Nilsson bytte namn till Wallin omkring 1715. På denna tid utdömdes främst bötes- och kroppsstraff. Verkställigheten av de senare var mästermannen - skarprättaren ansvarig för. Skarprättaren hade att förätta den som mera hedersam ansedda halshuggningen, medan de lägre, nesliga bestyren och dödsstraffen utfördes av hans biträde, bödeln. På många håll sammanblandades dock dessa båda funktionärer, och de räknades till samhällets parias, utan borgarrätt i städerna, med särskild kyrkplats och vore föremål för varjehanda vidskepliga föreställningar. (Sv.Uppslagsbok) I Helsingborgs Historia, del V:2 sid 94,95 finns följande om mästermannen: "Kroppstraff som utdömdes verkställdes av mästermannen eller bödeln, liksom avrättningar. I början av 1700-talet skulle en mästerman tjänstgöra inom hela Malmöhus län och egentligen vara stationerad i Landskrona. På 1720-talet bodde han dock i Helsingborg och hette Werner Nilsson Wallin. För sina tjänster tog han betalt enligt en särskild taxa, som stadfästs av landshövdingen. Dessutom uppbar han från varje stad ett litet årsarvode, s.k. mästermanspengar. Huset han bodde i var så dåligt, att han år 1728 begärde hjälp av staden för att sätta det i stånd, men borgerskapet fèoreslog i stället att han skulle sägas upp till avflyttning och hans hus rivas. Staden skulle behålla virket. Magistraten sade följaktligen upp Wallin till avflyttning i juli 1728, men han bodde kvar till sin död tre år senare. Under 1730-talet var mästermannen bosatt i Malmö och längre fram i Ystad." Ur artikeln framgår vidare att mästermanspengarna vid denna tidpunkt uppgick till 8 daler silvermynt. Dessutom tillkom ersättning för varje förrättning. I samma artikel berättas vidare: "Avrättningarna ägde ännu i slutet av 1600-talet rum på en executionsplats belägen uppe på borghöjden i nuvarande kvarteret Vattentornet. I början av 1700-talet flyttades avrättningsplatsen längre bort från stadsbebyggelsen. År 1746 sägs den ha legat utom staden vid landsvägen, strax ovan om var rådman Niclas Pripps hus, s.k. Schollenborg, är beläget. Platsen, som var delvis kringgärdad av en jordvall, låg sålunda söder om infartsvägen från Ängelholm, inte långt från nuvarande Sköldenborgsgatan. Den har inte utnyttjats särskilt ofta. År 1788 dikuterade man i magistraten om en tomt på den s.k. galgeplatsen kunde upplåtas för bebyggelse. För spöslitning hade man i slutet av 1600-talet en gisselkammare i stadens rådhus". Nedanstående tabell ger exempel på straff som skarprättare och bödel fick verkställa och deras taxa härför: Halshuggande med svärd eller bila 5 daler Särskilt för handens avhuggande 2 daler Rådbråkande och halshuggning samt parterande och steglande på två eller flera pålar 15 daler Halshuggning och misdåres brännande på bål 10 daler Upphängande i galge 8 daler Enligt Absolutionslängden 1708 "blev quinfolket Judita Jakobsdotter kyrkopliktigt en söndag för lömskeläger med Werner Nilsson. Veckan innan fick Werner göra samma kyrkoplikt. När vi nedan läser om Verners barns dop så skedde de med stadens högsta befattningshavares och deras hustrus närvaro. De senare fick den "hedrande" uppgiften att bära till dopet eller att vara faddrar. Det berodde med största sannolikhet inte på att det var populära uppdrag utan snarare på att de var ditkommenderade av borgmästaren och guvenören Verner Nilsson aktiva period sammanfaller i stort med tiden för Karl XII härjningar i Europa, vilka började med slaget vid Narva 20 nov. 1700. och pågick under närmare två sekler. Ett sista danskt försök. Efter Sveriges och Karl XII:s nederlag i Poltava 1709 såg den danske kungen Fredrik IV en möjlighet att återta Skåneland, dvs. Skåne, Blekinge och Halland, som varit i svensk ägo sedan 1658. I november 1709 landsteg än en gång danska trupper vid Råå, och den skånske guvernören Magnus Stenbock fick samla sina styrkor i Småland. Han återvände till Skåne och i februari 1710 stod slaget vid Helsingborg. Återigen segrade svenskarna. Danmarks överbefälhavare var den siste dansk som var här i krig. Han lämnade Skåne den femte mars 1710. Mitt i dessa stridigheter mellan Sverige och Danmark tillsätts alltså Werner Nilsson Wallin som skarprättare av Stenbocks viceguvernör Skytte. Eftersom det fanns fler sökande till tjänsten, kan man antaga att den nya skarprättaren Nilsson Wallin ansågs som svensksinnad.


Källa: Vår släkt under 300 år : skarprättare Verner Nilsson Wallins ättlingar / Sven Lindahl, Monica Jönsson, Sonja Lindahl


Onsjö häradsrätt 1711-06-12
Wplästes Skarprättaren Wärner Nillßons fullmackt af H:r General Leutnanten och Vice Gouverneuren Carl Gustaf Skytte att han skall utj des afledna faders ställe wara skarprättare.




Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:108 (1711-1711) Bild 1320 (AID: v331165.b1320, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503)