Olof Gertonsson
(ff mm mm mm mf ff)Far: Gerton
Mor: Elin Nilsdotter
| Född | Ulvsmåla, Tingsås (G) | |
| Död | 1667 Ulvsmåla, Tingsås (G)1a) 1b) 1c) | mördad på våren 1667, se domboksmål |
| Dombok | 1667-06-15 Växjö domkyrkoförsamling (G)1) | ExtraORDINARIE Tingh Anno 1667 den 15 Junj Stodh Extraordinarie Tingh i Wexiö öfuer Lille Börie i Jdekulla och lille Nils i Olufzbooll mördare och Röfware, öfuerwarandes Ehreboren, W:tt. och wälförståndigh Matthi- as Östman i Wälb:ne herr Mauritz Posse Landshöfdingens stelle, Ehreboren, w:tt. och wälförståndigh Jöns Person Wimander inspector öfuer Nÿa Bergqwara frijherrskap, Ehreboren, w:tt. och wälförstån- digh Hans Jonson Stadz Notarius, w:tt och wälförståndigh Pehr Jonson Rådman; så och endell af häradznämbd och endell andra Ehrlige och beskedelige dannemähn i de frånwarandes stelle insattes i denna Rätten. Jon Korpe i Billa Måns i Orrarydh Pehr i Sunnansiö Thore i Weckelsångh Måns i Skogztorp Nils i Biörnalycke Nils Hahne i Furebÿ Swen Boson i Holstorp J håkons stelle i Kåramåla i Staffans stelle i Fagrasiö Anders i Skye Knudt i Holstorp J böries stelle i Kallamåla i Thores stelle i Jdemåla Swen i Thorßås Jan i Tofta J Swens stelle i Långasiö J Pehrs stelle i Hwirßrydh Samma dagh för Rätten framhades Nilß Nilson i Olufzbooll serskildh, och anklagades af Trulß N: i Högahult mågen, att be:te Nils hade i hiälslagit och mördat hans swärfader Oluf Gertonson, hans swärmoder hustro Sigridt Månsdotter i Ulßmåla sampt deras barn hustro Elin Olufzdotter, en lijthen flicka Botill Olufzdotter om sina 7 åhr och en inhyses qwinna hustro Jngebor Thoresdotter, deßlijkest strax efter detta ÿnkeliga begågna mordh uthe på gär- dett och qwarnawägen gått heem till gården, upslagit 7 st: döre- skåp och kiste låsar, ransakat alla huß och gömen, och röfwat hwadh de funne, som dem behagade, tagit bort m[ed] sigh: men Sahl: swärfars penningar och sölfuer, som han och de andra hans stal- bröder mest sökte efter, så funne de icke mÿckit, fördij de woro bortgömbde, af orsak, att sahl: Särfaderen fick kundskap föruth, att lille Nils i Olufzbooll och hans stalbröder achtade stiäla eller röfwa penningar och sölfr: ifrå honom: men tänkte aldrigh, att de skulle mördat honom, hans hustro och barn, som de giorde. 1. Nils Nilson i Olufzbooll bekende, at Pehr Håkanson i Långasiömåla gick förste gångh till dem, och råkade honom i Trästenßhult, så folgdes de åtth till Lille Börie i Jdekulla, och så giorde de ett rådh och allordh medh hwarandra, att alt hwadh de togo, så skulle de alla 4 lille Börie, lille Nils Buddanils och Pehr Håkanson wara lijka delachtige af samma godz därnäst skulle de wara hwarandra så trogna, at om någon af dem skulle blifwa fången, så skulle ingen af dem röija eller uppenbara hwarandra, huru hårdt dett gick på. den först qwäll näst der efter, så wille Pehr Håkanson i Långasiömåla änteligen att de skulle ihiälslå diwr i ÿasiömåla och alt hans folk taga utaf hwsen dett som någott godt dögde, och sättia Eldh på hwsen, dett wij dock inga- lunda giöra wille. Samma gångh inrådde Pehr Håkanson och gaf oß rådh och anslagh på sin granne Oluf i Ulßmåla, att han war en rijk man på sölfwer och penningar, och der hooß en stoor nidingh och maßhundh. derföre så skadar dett ingthet, att i hiälslå honom, hans hustro och barn, taga ifrå honom hans peningar och sölfwer, och annat godt som der kunne finna och eder behagar, och s[å] strax sättia Eldh på gården, och lofwade när Jorden blifwer bar, så will han gå m[ed] dem, låta brÿggia, baka, koka och bära matt och dricka till dem och hålla ett friskt lefwerne. deßlijkest giorde Pehr Håkonson ett allord m[ed] Pehr Arwidson sitt syskonbarn i Blekinge och Gwe- wijk boendes om 8 dlr Sölfr:mt fract öfuer hafwet eller salt- siön till Bornholm, at han skulle skaffa lille Nils och lille Börie fort öfuer till Borhnholm, dett han och wist utlofwade att beställ[a] och då folgde han dem om en lögerdagz afton förste gångh till Ulßmåla, och föränsom Pehr Håkonson gick fram till gården, at bespeija tilfellet om wårt rådslagh kunne gå an, så gaf han oß ett sådant teckn, att då han gick uthom gården och hwißlade åtth oß, så skulle wij strax komma fram: men efter der war fremmat folk i Ulßmåla den natten, så gick icke wårt anslagh fort den gången, så blef Pehr Håkonson qwar i Ulßmåla om samma natt, och satt en långh stundh på aftonen och plägade sigh m[ed] bonden: men wij som hölto skiöltwacht, då wij sågo dett drögdt länge på qwellen, så ginge wij tillbaka söder utj en haga, slogo up Eldh, och giorde för oß en stoor stockEldh, och lågo och wermde oß emott den, om Söndagzmorgonen bittiga, så kom Pehr Håkonson till oß, och sade för oß, att dett icke teckn i aftons att fremija wårt upsått, och enskyllade sigh för oß, och sade till oß, ligger i morgonstunden uth m[ed] kÿrckiowägen lurer och achter up, så få i sielfwa see huru många som gå till kÿrckia ifrå Ulßmåla, sölfuer och peningar sade han, så hafuer iagh bespeijat, sampt är en stoor kista, och sampt i ett skåp i nÿa stufwan, och då kÿrkiofolk är vmgån- git, så få i taga så mÿckit Eder behagar, så gick Pehr Håkanson ifrå oß till Tingzåß kÿrckia, och en stundh der eftre så kom en ungh dräng ifrå Ulßmåla, som oß speÿade och rögde, han sade att han skulle gå till grannarna, och skaffa sigh folk, som skulle wachta ulßmåla gårdh för tiufwar, emedan folk war widh kyrc- kia, och der m[ed] ginge de förste gången der ifrå m[ed] oförättat sak tilbaka igen åtth nÿekyrkio sochen. 2. Andre gången om Måndagen der efter, så sändte lille Nils Budda- Nißen till Pehr Håkonson i Långasiömåla, m[ed] wenligh begäran att han änteligen will mötha honom och lille Börie om Tißdagz morgonen sunna Törnamåla widh mijlastolpen, så gick Pehr m[ed] dem till Ußmåla, och war rådet så makat, att om de funne Oluf i Ulßmåla heema, så skulle de slå honom ihiäll och alt hans folk, taga bort hwadh de funne och sättia Eldh på hwsen, då war Oluf inthet heema, och bekende att de ginge den aftonen tilbaka m[ed] oförrättat sak, och folgde Pehr Håkonson i Långa- siömåla heem och lågo der om natten, och åthe och druckte der både om aftonen och morgonen, och sade, att de ofta tilförne hade ätit och legat der om nätter, föränsom wij nu skildes åtth den andre gångh, så sade Pehr Håkonson till oß i Långasiömåla, nu hafuer iagh eij oftare tijdh gå m[ed] eder till Ulßmåla, uthan iag will gifwa Eder matt och dricka, och achter i uth honom, och seer till i få slå ihiäll honom, hwar i finne honom, och går så fram till gården och slår ihiäll folket, och tager hwadh i finne der, och så will iagh gå m[ed] Eder till Gwewijk, och skaffa Eder fort åtth Born- holm, som iag Eder lofwat hafuer. 3. Tredie gången om fredagzmorgonen, så lågo de i försått i en Ene- backe och mötte Oluf i Ulßmåla på sin qwarnewägh, och så togh lille Börie och BuddaNißen fatt på Oluf, och lille Börie stack honom tw stÿngh ett i hwart axleöga, En stund der efter kom en lijthen flicka löpandes, den löp lille Börie up, och fick henne i wenstra armen, hölt för munnen, och frågadt henne hwar faderens penningar äre, och stack henne wnder hakan ett stÿngh och så blef hon dödh. sedan ginge de fram i gärdet, och lade sigh widh 3 st: stoora steenar, så kommo Olufz hustro, hans gifta dotter och en inhÿses qwinna, så språngh lille Börie up, och sade åtth oß, om i icke göre eder flÿtt m[ed], så skole i få ett tusen knef- la, och så språngh han först up åtth Olufz hustro och slogh henne ihiäll, sedan lop han up datteren ett långt stÿcke fram på gördet, och slogh henne ihiäll, emedan skött lille Nils inhÿses konan, och BuddaNißen språngh strax efter henne fördij hon lop, och så slogh han hufwdt sönder på henne m[ed] en bößa, så rende lille Börie som en hundh för åtth till gården, och fan sonen, som gick westan gården och ärgde, och sade åtth sonen häf ifrå digh knijfwen, iagh skall sticka ihiäll digh rättnu, och om lille NIls icke hade förtagit lille Börie, så hade han stuckit ihiäll sonen, och lille Börie upbröt 7 st: dörar och låsar för kistor och skåp, lille Börie togh ett kappespenne, 11/2 stoop brenne- wijn, item en bößa, och mehr beplichtade han sigh, de eij togo, sölf- wer och peningar, som de mäst sökte efter, så funno de icke fördij de woro bortgömbde, då denna ÿnkeliga mordh och rof woro be- gångne, så folgdes de alla tre heem der ifrå. Tre dagar der eftre så kom Pehr Håkanson i Långasiömåla till oß, och wille wara lijka delachtigh m[ed] oß af samma rof. frågade först efter lille Börie, sedan efter BuddaNißen, och sporde oß till, hwadh wij hade fått till bästa i Ulßmåla, oanseedt han hade wäll dett före spordt och wiste så wäll som wij, huru mÿcket dett war: lilla börie sade, att han är blefwen BuddaNißen så leedh, att han orkar icke see honom för sin ögon, och om Pehr Håkanson tager honom fram m[ed] sig till Törnamåla, så kan folket see, att han hafuer giordt en falsk gerningh, då sade Pehr Håkonson, dett woro bättre hafua honom bort i en backe, och slå en blÿkula igenom honom, och Pehr sade han går så länge m[ed] Eder och tåpar, tildeß han blifuer fången och fast tagen, och stÿrckte BuddaNißen till att skaffa sigh pe- ningar på Någott sätt, och gifwa honom, så wille han skaffa ho- nom fort till Bornholm, BuddaNißen gick till sin syster, och stall ifrå henne en sölfkädia, och gick så till Pehr Håkonson m[ed] samma sälfkädia, och mehr wiste icke lille Nils berätta i denna sak 4. ÿtterligare tilfrågades lille Nilß, om han wiste någott berätta om lille Böries och hustro Ingerdz Eskils datter i Jdekulla olofliga umgenge och beblandelse, efter som de äre gifta personer och heema i en gårdh ? Swarade lille Nils, de hafwa stått i uppenbart rÿchte i 2 åhr för hwarandra, och ifioll höst paß en månat för Michaelis, då w:tt Johan Michelson hölt fierdingzTingh i Rimßehult, så berömbde lille Börie i Idekulla sigh för migh, att han då reedh heem till Jdekulla, och då samma gångh aflade han barn m[ed] Ingerdh, som hon nu födt hade här i fengelset och deßuthan skrept, att han hade en natt fem gånger sin olof- liga beblandelse m[ed] henne, och sedan så ofta han behagade, han hafuer ofta burit både matt och dricka till dem i Skogen. Samma dagh framhades för Rätten lille Börie i Jdekulla, och tillfrågades först, hwem som inrådde honom och de andra begå dett ÿnkeliga mordh och roff i Ulßmåla? swarade han at Pehr Hå- kanson i Långasiömåla giorde dett, då han kom ifrå Trästens- hult tilbaka igen, kom han till Jdekulla, och frågade migh, om iagh wille wara delachtigh m[ed] lille Nils i Olufzbooll, utj en handell han hafuer på 40 dlr sölfr:mt enstädes, då tänkte iag dett war i Blekinge och östra häradt hooß den karll, som skiött lille Nils i Olufz- booll, då bondefeltet war uthe, då frågade iagh lille Nils hwadh dett war för handel, sedan Pehr Håkonson war sin kooß? swarade lille Nils, räk migh din handh, att dw will tÿga, så skall du få wetta och så slogo wij händer samman, då sade lille Nils, att Pehr Håkonson i Långaiömåla gaf anslagh på en rijk bonde Oluf Gertonson i Ulßmåla och Tingzås sochen, och som han lofwar, så will han gifwa oß godh anledningh, huru wij skole få hans sölfuer och pe- ningar m[ed] godt maner, och om du will wara m[ed], så skall du få frijbÿte, hwartill lille Börie samtÿckte strax. 1. första gångh ginge wij alle tre lille Nils BuddaNils och iagh till Pehr Håkonson i Långaiömåla, då wij kommo emott hans gård så gick han heem efter matt och dricka och bar till oß, och då wij hade ätit och druckit, så war dett om en lögerdagzafton, så folg[de] Pehr Håkanson oß till Ulßmåla, så giorde wij sådana allordh oß emillan på wägen widh wij ginge, att huilken af oß som först skulle blifwa fengslat, så skulle ingen röija den andre, ochså folgdes wij åtth till Ulßmåla, och då wij kommo dijtt, så gick Pehr in i stufwan, och blef qwar der öfuer nattne, och lille Nils BuddaNißen och iagh lågo söder i hagen och slogo up Eldh, och giorde en stockEldh för oß. Om Söndagzmorgonen så ginge Pehr i Långasiömåla och Oluf i Ulßmåla till Tingzås kÿrckia, och säger lille Börie, att han och hans stalbröder sågo dett, en stundh der efter, så swartade lille Nils sigh i sitt ansichte m[ed] krudt, och sågh uth som en diefwell; så att han räddes för honom men BuddaNißen swartade sigh lijtet i sitt ansichte, så afrådde wij hwarandra, och försökte inthet ondt den gången, uthan öfuergåfwo, och ginge den gångh der m[ed] heem till Jdekulla, der iag är heema. 2. Andre gången om Tißdagen der näst efter, så sände iag och lille Nils BuddaNißen till Pehr Håkanson i Långasiömåla m[ed] wenligh begäran, att han wille möta oß söder uthan Törna- måla widh Mijllestolpen, och folgde Pehr strax m[ed] buddanißen och kom till oß, så ginge Pehr Håkonson och iagh fram till Ulßmåla Pehr frågade om han fick köpa sigh några skeppor rogh men Oluf war då icke heema, lille Nils och BuddaNißen woro då i gärdet strax hooß hwsen, och så ginge wij alla tillbaka igen till Långasiömåla den gångh m[ed] oförättat sak, och blefwo der öfuer natten 3. Den tredie gångh, så ginge de alle tre om en Torßdagzafton åstadh, och om fredagzmorgonen bittiga[F] de till Ulßmåla, och då [F; kommo] lade de sigh i försått i en Enebacke emillan Ulßmåla gärde och qwarnen, och så kom Oluf Gertonson sielf i Ulßmåla, och gick till sin qwarn, och så togh lille Börie och BuddaNißen först fatt ho- nom, som han säger, och lade ett reep i munden på honom, och de hde samma reep m[ed] sigh, och bekende m[ed] gråtande tårar, att han stack Oluf 2 stÿngh, och strax blef han dödh, wäll frågade de honom ofta eftre sina peningar men han wille icke uptäckia dem, och der m[ed] skÿndade de m[ed] honom hastigt till döden. NB Olufz hustro slogh han i hufwdt m[ed] en bößa, så att hon strax blef dödh: och så språngh han strax efter den gifta dotteren, och lop ett långt stÿckie efter henne fram på gärdet emott gården och då han hinde henne, så skar han strupen af henne: den lilla flickan så hölt BuddaNißen, och lille Nils stack henne ihiäll, inhÿsesqwinnan så skött lille Nils m[ed] sin bößa, och BuddaNißen slogh henne i hufwdt m[ed] sin bößa, och då ginde de alla tre fram till gården, och så mötte de sonen, och sade till honom, tagh hijtt knijfwen, och achtade sticka honom ihiäll, och bekende att lille Nils och han upbrute 7 st: döre- kiste och skåplåsar, lille Nils togh 11/2 stoop brennewijn och en lijthen ottingh m[ed], som dett war utj, lille Börie togh ett Kappe- spenne och en bößa : lille Nils togh ett par hwita strumpor: men BuddaNißen togh inthet, uthan fick supa m[ed] brennewijn sölfuer och peningar funne de inga : fördij de woro bortgöm- de, och beplichtade sigh på dett höfsta, att de icke togo dett ringaste grand mehr i Ulßmåla, och der m[ed] ginge de heem ått Nÿe kyr- kio sochen. 4. Tilfrågades lille Börie i Jdekulla gift man, om han hade aflat barn m[ed] Ingerdh Eskilßdotter gift hustro ibidem, som hon nu i deße dagar här i fengslet födt hade? så bekende han m[ed] gråtande tårar at han den sÿnden begått hade. 5. Tilfrågades konan Ingerdh Eskilsdotter gift hustro i Jdekulla, om lille Börie gift man hennes gårdbo hade aflat m[ed] henne dett barn, som hon nu här i fengslet födt hade, huilket strax blef dödt? J förstone wille hon icke bekenna, uthan sade dett war hennes echta barn, som hon] m[ed] sin man aflat hade : dock omsider m[ed] stoor möda och lockande, så bekende hon, att lille Börie gift man hennes gårdbo hade aflat samma barn m[ed] henne och är mÿckit swagh eftre barnefödslen. 6. Tilfrågades Lars Ebbeson i Jdekulla Ingerd Eskils dotter echta man, om han wille befrija sin echta hustru m[ed] 12 Ehrlige bo- faste dannemän ifrå detta uppenbara och grofwa Rÿchte, som hon tilförende lätt sigh merkia? swarade han, dett kan iag nu ingalunda giöra. Utaf föregången noga ransakningh, peccatorum egen bekennelse och skiäll Resolutio: 1). af Gudz lagh Gen: Cap 9 Exod: Cap 20. 2) af Sweriges Lagh Eedzöreb[a]ll[ken]: Cap 42 dömbdees lille Nils i Olufzbooll, lille Börie i Jdekulla till att halßhuggas och deras kroppar steglas för dett grufweliga mordh och Rooff, som de i Ulßmåla på bonden Oluf, hans hustro barn och inhÿsesqwinna nembl: 5 menniskior begåt hade, 7 st: dörar kiste och skåplåsar upbrutit, ransakat alla rum och gömer i hwset röfwat 11/2 stoop brennewijn, en bößa, ett kappespenne och ett par ulstrumpor etc som ransakningen utwijsar. Jtem Levit: Cap 20. et Dent: Cap 22. och högm[åls]ba[ll]ken: Cap 5 dömbdes lille Börie i Jdekulla för dubbelt hoor begått m[ed] sin gårdqwinna och gift hustru Ingerdh Eskilsdotter att halßhuggas NB. Konan hörer wnder Nÿa Bergqwara frijherreskap, och skall der förhöras och afdöm[as] dock utj diupaste wnderdån= och ödmiukheet höglof: kong: hofrätten i GöthaRijke öfuersändes denna Ransakningh och domar nådgunstigen uptaga, revidera och censurera. |
| Dombok | 1667-06-27 Växjö domkyrkoförsamling (G)1) | Anno 1667 den 27 Junj Stodh Extraordinarie Tingh i Wexio öfuer en mördare och röfware Nils Nilson i Jeßemåla af Nÿekyrckio sochen, öfuerwarandes Ehreboren, w:tt och wälförståndigh Matthias östman i högwälb:na herr Mauritz Posse Landzhöfdingens stelle, Ehreboren, w:tt och wälförståndigh Hans Jonson Stadskrif- ware, w:tt Pehr Jönson Rådman, så och häradznembd största par- ten och endell andra Ehrliga och beskedeliga dannemän i de från- warandes stelle i Rätten insatte. Jon Korp i Billa Swen i Långasiö Måns i Orrarydh Pehr i Sunnansiö Pehr i Hwirßrydh Måns i Skogztorp Thore i Weckelsångh Swen i Halßtorp Gumme i arabÿ j Thores stelle i Jdemåla i Håkons stelle i Kåramåla Knudt i Halßtorp Pehr Jonson i Gummantorp j Böries stelle i Kallamåla j Jilses stelle i Biörnalÿcke Samma dagh för Rätten framhades Nils Nilson i Jeßemåla och anklagades, at han war m[ed] utj Mascopie öfuer dett ÿnkeliga mordh och rof, som hans stallbröder lille Nils och lille Börie be- drefwo i Ulßmåla och Tingzåß sochen i förleden wåår: dett han och tilstodh och bekände. 1. Tilspordes Buddanißen, hem som störst och först uphofwet war till detta ÿnkeliga mordh och roff, som hans stallbröder lille Nils och lille Börie bedrefwo i Ulßmåla ? swarade han, dett war Pehr Håkanson i Långasiömåla, den skelm, som oß alla brackte der till, och nu togh migh fast. 2. BuddaNißen bekende sielf m[ed] gråtande tårar, att lilla Börie i Jdekulla både twingade, hootade och undsade honom ofta på sitt lijf och under stundom lockade honom att begå denna stoo- ra sÿnden förmedelst 10 dlr sölfr:mt som iag war honom skÿldigh på wår handell, som wij hade oß emillan, efter som iag inga medell hade så i hast att betala m[ed], så måtte iagh nolenh föllia m[ed], och wara hans drängh, hwar han eller lille Nils wille wijsa migh, dijtt måste iagh gå deras ärende, Elliest hade de skutit nedh migh, som en hundh på marken. 3. Tilspordes Buddanißen om han war m[ed] lille Börie och lille Nils alla tre gånger de ginge till Ulßmåla ? swarade han Ja, m[ed] grå- tande tårar, och sade Gudh bättre migh fattigh sÿndare så wist, iagh wiste inthet bättre. 4. Tilspordes honom huru dett angick tridie reesan, han och hans stalbröder ginge till Ulßmåla ? sade han, om fredagzmorgonen bittiga komme wij up till Ulßmåla, så lade wij oß i försått i Ene- backen emillan gården och beckeqwarnen strax uthan gärdet då wij hade legat en stundh och talas widh, så kom Oluf Ger- tonson i Ulßmåla först, och gick till sin qwarn han allena, strax språngh lille Börie först up och togh Oluf fatt och lade ett reep i munnen på honom och fijlade af och till, och sade, säg migh hwar dina peningar och sölfuer äre, och lätt oß få dem, så skall du slippa : och efter Oluf icke wille utwijsa sina peningar och sölfuer, så stack lille Börie honom 2 stÿngh m[ed] sin knijf, och der m[ed] stalp Oluf steen dödh. Strax der efter så kom en lijthen flicka löpandes, strax språngh lille Nils up och fick fatt på henne, och hölt henne om strupen och sade, sägh migh, war din fars peningar och sölfr är, så skall du slippa : flickan skrijade och sade, hon wiste in- thet hwar far hade sina peningar eller sölfuer, och der m[ed] stack lille Nils henne under hakan i bröstet ; så att hon stalp sten dödh. En stundh der efter så kom Olufz hustro, hans dottre en ungh gift hustro, och en inhÿses qwinna löpandes, strax lille Börie blef dem warse, sade han åtth oß, i skola få ett tusen knefla, om i swijka mig och så språngh han strax up, och slogh Olufz hustro i hufwdt m[ed] sin bößa ; så att hon strax blef dödh : sedan lop han efter dotte- ren, den unga hustro ett långt stÿckie fram på gärdet emot gården, och då han hindt henne, så skar han strupen af henne m[ed] sin knijf : lille börie gick föråtth till gården, och som han kom i gården, så mötte honom sonen, sade lille Börie få hijtt din knijf, rättnu skall iagh skära strupen af digh, då förtogh lille Nils honom, och sade här är nogh illa giordt, och slogh drängen om armen m[ed] bößan sin, kördt in honom och små barnen i gambla stufwan och stockade dem inne. Så togh lille Börie en Jernströr och lille nIls en ÿxa och upbruto alla dörar, kistor och skåp, som låste woro i gården, e- medan de så ransakade, så körde de migh till att hålla skyltwacht omkringh gården då de hade sÿslat så mÿcket som de wille i hwsen, så roopade de migh fram, och de körde migh till att bära en lijten brennewijns ottingh och en bößa, som de togo der, detta bar iag till Jeßemåla, och der drucko wij uth brennewijnet, och bößan behölle lille Nils och lille Börie. Swen i Jeßemåla drack m[ed] : men ingen af oß sade för ho- nom, uthan wij hade köpt brennewijnet, och icke heller frågade han- den oß stoort der efter. 5. Tilspurdes Buddanißen hwem som stall sölfkädian ifrå hans sÿster? swarade han, att han wett icke mehra dett, änsom då han skall döö, och beplichtade sigh pådett högsta, uthan twifwell Pehr Håkan- son i Långasiömåla, som hafuer beskyllat migh för min sÿsters kädia, att han hafuer sielf stulit henne, och satt henne i pant för sädh i Ronnebÿ. 6. Tilspordes Buddanißen, whem som stall i Ulßmåla senst bort 2 korn tunnor och alt kött och fläsk ifrå de fattige fader och moderlösa små barn ? swarade han, att han wett det slätt inthet : men rÿchtet hafuer han hördt, att Pehr Håkonson i Långasiö- måla hafuer dett giordt, hwadh sant är, wett Gudh. 7. Tilspordes Buddanißen om han wett hwem som hafuer stulit i Nÿekÿrckia kÿrckiokista ? swarade han, att han wett dett icke, eij heller någonsin hördt af dett förännu. 8. Tilspordes Buddanißen i Jeßemåla, om han will tilstå och bekenna dett lägerßmåhl, som han nu står i uppenbart rÿchte före m[ed] hustro Gunnil gift hustro i Kastenßmåla ? han swarade iag hafuer aldrigh haft någott olofiligit umgenge m[ed] hustro Gunnil, eij heller troor iagh någon kan migh öfuertÿga : framkallades lille Börie hans stallbroder sagesman : men kunne m[ed] inga witne eller skiäll dett ringaste honom öfuertÿga. Buddanißen bekende twå gånger offenteligen för Rätten, att om han eller någon annen hade sagdt dett efter hans mun, så hade han lugit på hustro [F] i kastensmåla, som ingen Ehrligh karll, och [F; Gunnil] bekende sigh wara en liugare uthan någon honom den beskyldningh öfuertÿga kan m[ed] witne. Resolutio. af Liugeb[a]ll[ken]: Cap 2. och domare regulens innehåldh, så frijkendes h: Gunnil Eskilß dotter i Kastensmåla för den uppenbara lögn, som Buddanißen hafuer lugit på henne, och nu revocerer twå gån- ger sin ordh igen och kallar sigh sielf en liugare. Resolutio. 1). af Gudz Gen: 9 Exod: Cap 20. 2) af Sweriges Lagh Eedzör[e]b[a]ll[ken]: Cap 42. dömdes Nils Nilson i Jeßemåla att halßhuggas och hans krop steglas, efter som han är delachtigh i samma ÿnkeliga mordh och Roff, som hans stallbröder lille Nils och lille Börie beginge i Ulßmåla. att denna dombook Concorderar lijka m[ed] den upsända till höglof: Kong: GöthaRijkeß hofrätt, witnar Pehr P. Schatelovius |
ROU 1642
Väckelsång
Oluf Giertonson
Källa: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/125 (1642), bildid: A0054973_00616
Mtl 1644
Ulfsmåla
Oluff Segrit
Gierton (inhyses)
Väckelsång
Oluf Giertonson
Källa: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/125 (1642), bildid: A0054973_00616
Mtl 1644
Ulfsmåla
Oluff Segrit
Gierton (inhyses)
- Källor
- 1. Konga häradsrätt AIa:3 (1666-1673)
- 1a. Bild 720 / sid 69-75 (AID: v393340.b720.s69, NAD: SE/VALA/01554)
- 2b. Bild 720 / sid 69 (AID: v393340.b720.s69, NAD: SE/VALA/01554)
- 3c. Bild 760 / sid 73 (AID: v393340.b760.s73, NAD: SE/VALA/01554)