Olof Andersson

Far: Anders Tuvesson (~1616 - >1698)

Luggude häradsrätt (GHA) 1697 d 5 Maij


CronoLänsmannen Pehr Johnßon i Fleninge,
Swen Anderßon och Ryttaren Laße Swens-
son i Norbölinge, hade låtit instämma
Nils Ohlßon i döshult och drängen Nils
Pehrßon i Måsegården, angående 3st:n
kährandernas öök, dhe olofwandes skohla haf:a
sig bemächtigat och borttaget af fleninge
fähladh.
Swaranderna woro till wdermähle.
Kähranderna hade instembt efterskrefne wittne
i saaken, Nembl: Pehr Pehrßon och Nils Pehrßon i
fleninge, Swen Carlßon Ohluf Anderßon och
Anders Pehrßon i Gunnelunda, Pehr Jönßon
i huhlegården, Pehr Månßon och John Bengt-
son i döshult, Corporalen Gabriel Venner-
berg i Fleninge och Oluf Suhneßon i Signe-
storp, hwilka samptel: woro tillstädes
för Rätten.
Swaranderna giorde Anders Lund i Allrom
fullmächtig i dhenna saack, alldhenstundh
han icke allenast är Nils Ohlßons farbroder,
vthan och hans Cautionist för Munteringen,
hwilcken protesterade emot een skrift som
kähranderna skohlat kommit Swaranderna
till att underskrifwa, emedan dhe intet kunna
läsa eller skrifwa, påståendes samma skrift
intet böhra achtas.
Anders Lundh Exciperade emot Oluf Anderßon
i Gunnelunda, att han icke må wittna om
dhet ööket som hans broder Swen Anderßon till-
kom, men om dhe öfriga efterlåtes honom
jempte dhe öfriga wittnen att göra dhes Eede-
liga vthsaga.
Wittnen för klarade, sig intet kunna aflägga
något wittnes bördh för ähn dhe omtwistade
ööken komma tillstädes.
Swaranderna hade instembt efterskrefne
wittne, Nembl:n John Bengtßon, Grubbe An-
derßon, Pehr Månßon och Nils Månßon i döshult,
Måns Ebbeßon i diuremåsa och drängen Anders
Ohlßon i horsehuuset, hwilcka samptel: woro
för Rätten tillstädes.
Kähranderna protesterade emot drängen ANders
Ohlßon att han intet må wittna medh sin
brodher Nils Ohlßon, men emot dhe öfriga witt-
nen hade dhe ingen Exception.
Anders Lundh säger, att Anders Ohlßon intet
är instembd till att wittna medh sin brodher
vthan medh Nils Pehrßon, altså blifwer sam-
teliga wittnen till Eedhen admitterade,
wittnandes dher uppå John Bengtzson, att
han intet rättare kan see eller weta än
att dhen swart brunstiernade fölge medh een
hwijt baakfoot som Nils Ohlßon widhkännes
och hoos sig hafwer, är hans eget rätta Vpföde.
Pähr Månßon, grubbe Anderßon och Nils
Månßon wittnade ord ifrån ordh, lijka som
John Bengtzson här ofwanföre wittnat hade,
wittnandes John Bengtzon wijdare att han
såg dhet ööket som Ebbe Swenßon i Buske-
ret hade hoos sig, och war dhet samma som
een hallandzfahre widhkändes och hämtades
hoos honom, som war en bruun fölga,
men war något skafwadh på benen, som
han hade warit hälladh.
Drängen Anders Ohlßon wittnade, att dhet
ööket Nembl dhen bruun stiernade fölga
som war i måsegården, och nu är i Hallandh,
såg han hon gick widh Tröskehuuset, sedan
hon warit i måsegården och dhe hade släpt
henne.
Måns Ebbeßon wittnade, att Nils Pehrß
war hoos honom och hans fadher medh dhen
bruuna fölgan som han sade sig hade häm-
tat på flehning fähladh, och badh dhem see
huru gammal dhen war, emedan dhen
hans huusbonde waret af medh, skulle wara
i tridie åhr, och dhetta säges wara i 4de åhr
då sågo dhe och sade till honom, att dhen föl-
ga war i fierde åhr, och bude honom
sleppa henne igen, han tyckte och att sam-
ma fölga syntes som hon kunne wa-
ret brändh på högra låhret, som kunne
warit een half Sohl...ning men doch in-
tet wist kan weta, om hon war brändh.
Drängen Nils Pehrßon i Måsegården hade in-
stembt Ebbe Swenßon i Buskeret att
förklara sig hwar dhet ööket är belfwet,
som han hemptade widh Tröskehuuset.
Ebbe Swenßon förklarade att han hade
mist ett öök i fior om michelsmeße
och 3 Weckor för Juhl fick han dhetta ööket
hoos H:r Major Gislers öök på hielmshullt
och kändes dhet för sitt som waret bort-
kommet men när han hade hafft
dhet i 6 weckor, kom een man af hal-
landh, Renneslöf Sochn och stemmet som
kändes widh samma öök och hade dhet waret
honom franstuhlet, samma man hete
ERlandh Nilßon i Stemmet, Jnläggan-
des een Attest af ERlandh Biöriaßon,
och Tue Jönßon och Pehr Johanßon i
Stemmen under d 8 Sidstledne APrilis.
Swaranderna förläggas till näst komman-
de onsdag framskaffa dhen Swartstierne--
de fölga, till hwilcken tijdh sampteliga kä-
randernes wittne jemwähl föreläggas
sig att inställa.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län (M) EVIIAAAJ:25 (1697-1697) Bild 900 (AID: v217878.b900, NAD: SE/VALA/0382503)