Olaus Olai Hægg
(ff mf mm mf ff ff fm f)Kyrkoherde i Urshult [1574]-1604.
| Död | 1604-06-16 Urshult (G)1) | 8 dagar före midsommar 1604 |
Underskrev uppsala mötes beslut 1593. Död 8 dagar före midsommar 1604.
Herr Oluf, som han vanligen kallas, uppgives av Krok ha varit en "allvarsam, nyttig man", vilken ägt stor mark i församlingen. Såsom rik och myndig omtalas han ock av Wiesel, vilken om honom berättare följanre: "Han war föddes här uthi Församblingen och kan jag förspöria af hans slecktingar, att han studerat wid någon Academi. Uthi hans tijd woro Presten och Fougden mäst rådande i Orthen till att rothera och utskrifwa Folck, jembwähl widh HÄrads-Ting, som synas kan af 100:de åhrs gamla Jordabref, att the jämbwähl af Presten äro ratificerade. Hvaraf sahl: Oluf tillfälle fick att bredewid en Andelig man blifwa en Weltman, begaf sig ock på Kiöpenskap, hölt en Krämboo, och effter han allestädes hade sin FInger framme, samkade han store Rijkedomar, serdeles Penningar, och slog sin egen Stempel på alla the Rijksdahler han lade uthi en kista, hwilken kista han innemurade i Sacristian westan till uthi muhren, inom then långa stoora Steenen wid Hörnet. Och war wid samma tijd en slemt partij boandes uthi Buskahult, hwilka kommo under wädret med och slogo sig tillsammans, 5 stycken arga bofwar, bryto uth then stoora Steenen en natt och stuhlo bort Kistan, som Penningarna woro förwarade uthi. Hwaröfwer sahl: Hr Oluf sig swårligen ijfrade uthi sina Predikningar medh fulminerande och bannande, hwilka the sielmar eij tohla kunde, passade altså på sahl: Gubben en Lögerdagz eftermiddag, tå han gick upp till Ladugården till Qwinfolcken, som äfwen tå planterade kåhl, och lade bägge armarna på en Stättestång, och wid han stod i sina gudeliga tanckar och meditationer kom en kuhla farande honom i hiertat, hvaraf han stalp nedh och wardt död. Thet förlöp en rund tijd, att ingen bahneman spordes, intilldess en af dhe stemplade Rdr rögde them. Tree blefwo grepne, 2 steglade gent här emot Kyrkian, hwaraf dhen Lyckan ännu kallas Stegel-lyckan. Then tredies krop blef parterat och satt widh åtskilliga wägamöthen på Juul. The 2 som undsluppo, mördade ynkeligen hwarandra, och blefwo dheras kroppar lagde i hofwar uthi östra stoora skoghen." Om samma sak berättas i Kinnevalds dombok, att misstankarna för stölden fallit på Jöns i Ulsryd och Peder Håkansson, varför de av hövitsmannen Måns Jonsson efterspanades. Blott jöns blev fången men flydde och begav sig till skogen, där han förenade sig med Peder Håkansson och en annan skogsman vis namn Jöns Spåre. Dessa tre gingo åtta dagar före midsommar 1604 till prästgården, där Peder Håkansson sköt herr Oluf. (Värend och virdarna, II, s. 369).
Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där det uppgives, att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver.
Källa: Växjö Stifts Herdaminne
1591 - her Oluff i Dunshultt
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1591: 10 (1591), bildid: A0047742_00079
1593 - her Oluff i Dunshult
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1594: 14 (1594), bildid: A0047775_00047
Kinnevalds häradsrätt 1603-06-30
Samma dagh kom för rätta Jon Biörnß wn-
d[er]fougt i Kinnewals häratt fulmyndigh
med breff och Segell på desse Effthers.
wegna N Gerdmund i Horsholm Gise i
Skyttemåla, Pehr i Biörstorp Jon i Möl-
lekulla, sampt på alla för:de syskones ge-
mens wegna och tingskötte hed[er]lig Man
her Oluff i Wrshultt halffwa hönshyl-
ta gård lagbuden och lagstånden för
Pen[ninga]r _ 150 dal[e]r huilka Pen[ninga]r de bekände
sigh bekommitt haffua thy dömdis samme halff[v]a
gård med alle des rätte utlagor in wnd[er]
här Oluff och hans arffua til Euärde-
ligh ägo etc.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:1 (1603-1651) Bild 70 / sid 4 (AID: v393334a.b70.s4, NAD: SE/VALA/01552)
Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1620-10-19
Sammedagh framlade Wellerdh man h. Jon i Ælmeboda
et Lagafångz Breff, lydandes om Hönßhylte gårdh dat:
1603. den 30 Junij, förmälandes at för:de ¿ gårdhen
är gifuit Pen[ninga]r _____ 150 d[a]l[e]r.
Och för then andre halfparten Pen[ninga]r ____ 15(2) d[a]l[e]r.
Och efther dhe som denna gården hafua sålt, Vele lö-
sa honom igen, derföre blef så afsagt, att när dhe går-
den lösa Villia, schola dhe gifua så månge Pen[ni]gar, såßom
dhe gården tilförene sålt hafua etc.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 225 / sid 23 (AID: v49309.b225.s23, NAD: SE/VALA/0382503)
Jonas Caroli Teflingius i Älmeboda hade alltså 1620 det köpebrev som utfärdats till herr Olof i Urshult. Med tanke på att Jonas Teflingius hustru hette Kirstin Olofsdotter enligt Växjö Stifts herdaminne så bör hon vara dotter till honom.
Kinnevalds häradsrätt 1685-02-25
¿17
Efter begiäran beuitnas af Nämbden och kringstående allmo-
gen som här om kunnogt ähr, att Duunsmåla uhrshulta S:n
är i förre tijdher uptaget på Dunshulte skatteägor,
dhet efterskrifne trowärdige gamble mäns Jnlefwererade
Attes förmähler, Confirmerat af kiörkioherden dher samma-
städes, Erewyrdige och höglärde M:r Magno Wiselio, Männer-
nas nampn, Eßkell Haraldson i Duunsmåla om 81 åhr Pädher
Simonson i Sångaremåla 80 åhr gamball, Måns Månßon i
Buskehult om 76 åhr huilcka för ålderdomb Swagheeter intet
förmå komma till tinget, så lydandes att deras sal. för-
fädher hafua för dhem berättat det kiörkioherden Sal. her Olof
ägde Skattegården dunshult, och på dhet han sin Cappelan Sal.
herr Erick måtte sigh widh handen hafua i sin ålderdomb efter-
läth han honom på Skattegårdens odelägor och utmarck up-
byggia een stuga och dher till inhägna något lijte till åker
och ängh, som är dunsmåla första bygynnelse.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:2 (1681-1687) Bild 1910 / sid 188 (AID: v393335.b1910.s188, NAD: SE/VALA/01552)
Kinnevalds häradsrätt 1707-05-13, ¿4
Nils Ohlßon i Eßbiörnamåhla begiärar
att Saken emillan bägge dunshultz gär-
der och Prästeg. i Uhrshult må blifwa
företagen. Nämbdeman Knut i
Uthnääs, upwijsar ett bref ifrån kyrkio-
herden Hrewyrdige H:r Magist. Jonas
Branbeck, till TingzRätten skrifvit,
der utinnan han tillkännagifwer sin
Siukdom, och orsaken till utheblifwandet
berättandes der hoos, at han ännu hafwer
10 witnen, nembl:n Pehr Månßon i Brede-
slätt, Pehr i Swinlycke, Åke i Trähörnan, Ja-
Cob ibdm, Nils ibdm, Swen i Trähörnan, Måns
i Östra Älmhult, Gudmund i Räftamåhla
Erngißle i Kampamåhla, Jöns i Stenßiö-
måhla, och Oluf i Hönshölte. Begiärandes
at såsom en dehl af deßa witnen äro oför-
mögne af ålder och Swaghet att komma till
Tinget, at de kunde blifwa hörde uti Prästeg.
eller EKeberg wid det tillfället at hä-
radzhöfdingen med Nämbden skull hålla syn
der meder.
Nills Ollßon i Eßbiörnamåhla begiärer
att långa opskof ej må ske utan dom i saken
må falla, och at hans witne, som gådt en
så lång wäg måtte till uplysning i saken
at bestyrkande af Rättwijsan Edel:n blif:a
afhörde, warandes owist om de kunde
lefwa till dess H:r Kyrkoherden fram-
kommer.
TingzRätten finner skähl:t, att såsom h:r
kyrkioherdens witne en dehl afhördes seneste
Ting, at dunshults witne och nu afhöres; Altså
witnade efter aflagd Eedh Johan Harald-
son i Klasamåhla som föllier: at hans fader
som war klåckare i Uhrshult i 20 åhrs tidh och
under samma tyijd war Sal. H:r Steno Magni
kyrkioherde der för honom, då Johan frågade
sin fader: hwarföre Prästgården Uhrshult
draga noot wid Dunshultz land? at flytt
skedde så länge den Slächten warde, men när
ingen Släkt eller skyldskap war der emillan
föår Prästeg. intet draga Noot dher.
frågas Johan hwar uti den Släcktskapen
bestodo? han swarar: Sal. Hr: Steen hade
3 styfdöttrar, och den ena wid Nampn Anna
blef boende i dunshult och ägde en Lieut-
nant, och sålunda war den tijden swågerskap
emillan Prästegården och dunshult, och då
Sal. Mäster Zachris kom till Uhrshult,
satte han en kattisa på Rätteswaßen
hwilket då hustru Anna förnam lätte hon
sin dräng roo sig dijt och wachtade på när
Mäster Zachris kom dijt att wittia, då hon
uti hans åsyn högg kattisan sönder och
Mäster Zachris öfwergaf sedan kattisan
men likwäll stälte han sig in hoos henne
at han fick draga noot i Röttet med hen-
nes samtycke.
Äfwen witnar efter aflagd Eed Jöns Swen-
son i Ellmhult att Sal. kyrkioherden H:r
Oluf rådde om Dunshult och sålunda fiskade
han der wid landet, och efter H:r Oluf kom
H:r Sten, hwars dotter kom till att boo i
dunshult och fick en Lieutnant och sålunda
fick H:r Sten niuta fisket som han sielf och
hans barn woro ägare af Dunshult. När sal.
Mäster Zachris kom så högg Leutnantskan på duns-
hult sönder en kattisa för honom men sedan
stälte han sig i wänskap med henne at han
fick fiska wid dunshults Land. och efter
mäster Zachris kom mäster Håkon och han
kiöpte dunshultz skatte rättighet och så-
lunda brukt han fisket, och efter honom
kom des måg Mäster Måns Viselius
som brukde både Prästegårdz och duns-
hult. Om ägoskildnaden emillan
Prästegården och dunshult witnar han at
den är denne: Nembl:n ifrån Wästra giöhlen
emillan twenne st. bäckar och neder uti en
(Måselagg), så twärt öfwer kyrkiowägen
uti en stor Sten in ut med kyrkiowägen
hwarest stod en stoor Book som höggz uti
då Jöns wijste sal. kyrkoherden Mäster Måns
hwar rätta märket war som hans Swärfader och
han der om woro stridiga, hwilken Märkesbook
h:r kyrkoherden Mag:r Granbeck låtit ned-
hugga, och ifrån Stenen eller Bokestubben
rätt i kalfsiön.
Dito witnar Nills Swenßon i Tåget, efter
aflagd Eed, att i 8 åhrs tijd tiente han
mäster Håkon, och då drog sal. Mäster Hå-
kon noot der med lof och minne, till des
han kiöpte dunshultz gård.
Oluf Anderßon i Hönshölte witnar efter af-
lagd Eedh, at Sal. kyrkioherden h:r Oluf
war hans farfader och han war ägare af
Dunshult Skattegård och sal: Kyrkioherdens
H:r Olofz dotter Söner fingo H:R Stens döttrar
och frågade Oluf en gång Carel i Klasamåhla
hwarföre Prästeg. draga Nooth wid duns-
hultz land? då swarade Sal. Carl i Klasa-
måhla, at det skedde med willkohr, och då
Carl kom till Leutnanten i dunshult, sade
han: Jag seer Prästgården drager ännu
Noot in wid ditt land. Då swarade Leut:n
Jag slipper dem aldrig. Och hörde Oluf säjas
det war med lof mäster Zachris drog der.
Pigan Elin Håkansdotter i Klasamåhla äfwen
efter aflagd Eedh witnar, at då hon tiente
hoos Fendricken i Dunshult, fölgde hon
honom ut på siön, och då de drogo noot i rättet
frågade hon honom: hwarföre skall så Präste-
gården draga noot här i rättet? Swarade
fendricken de draga intet noot länger
än wänner willia.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:4 (1698-1716) Bild 490 / sid 91 (AID: v393337.b490.s91, NAD: SE/VALA/01552)
Herr Oluf, som han vanligen kallas, uppgives av Krok ha varit en "allvarsam, nyttig man", vilken ägt stor mark i församlingen. Såsom rik och myndig omtalas han ock av Wiesel, vilken om honom berättare följanre: "Han war föddes här uthi Församblingen och kan jag förspöria af hans slecktingar, att han studerat wid någon Academi. Uthi hans tijd woro Presten och Fougden mäst rådande i Orthen till att rothera och utskrifwa Folck, jembwähl widh HÄrads-Ting, som synas kan af 100:de åhrs gamla Jordabref, att the jämbwähl af Presten äro ratificerade. Hvaraf sahl: Oluf tillfälle fick att bredewid en Andelig man blifwa en Weltman, begaf sig ock på Kiöpenskap, hölt en Krämboo, och effter han allestädes hade sin FInger framme, samkade han store Rijkedomar, serdeles Penningar, och slog sin egen Stempel på alla the Rijksdahler han lade uthi en kista, hwilken kista han innemurade i Sacristian westan till uthi muhren, inom then långa stoora Steenen wid Hörnet. Och war wid samma tijd en slemt partij boandes uthi Buskahult, hwilka kommo under wädret med och slogo sig tillsammans, 5 stycken arga bofwar, bryto uth then stoora Steenen en natt och stuhlo bort Kistan, som Penningarna woro förwarade uthi. Hwaröfwer sahl: Hr Oluf sig swårligen ijfrade uthi sina Predikningar medh fulminerande och bannande, hwilka the sielmar eij tohla kunde, passade altså på sahl: Gubben en Lögerdagz eftermiddag, tå han gick upp till Ladugården till Qwinfolcken, som äfwen tå planterade kåhl, och lade bägge armarna på en Stättestång, och wid han stod i sina gudeliga tanckar och meditationer kom en kuhla farande honom i hiertat, hvaraf han stalp nedh och wardt död. Thet förlöp en rund tijd, att ingen bahneman spordes, intilldess en af dhe stemplade Rdr rögde them. Tree blefwo grepne, 2 steglade gent här emot Kyrkian, hwaraf dhen Lyckan ännu kallas Stegel-lyckan. Then tredies krop blef parterat och satt widh åtskilliga wägamöthen på Juul. The 2 som undsluppo, mördade ynkeligen hwarandra, och blefwo dheras kroppar lagde i hofwar uthi östra stoora skoghen." Om samma sak berättas i Kinnevalds dombok, att misstankarna för stölden fallit på Jöns i Ulsryd och Peder Håkansson, varför de av hövitsmannen Måns Jonsson efterspanades. Blott jöns blev fången men flydde och begav sig till skogen, där han förenade sig med Peder Håkansson och en annan skogsman vis namn Jöns Spåre. Dessa tre gingo åtta dagar före midsommar 1604 till prästgården, där Peder Håkansson sköt herr Oluf. (Värend och virdarna, II, s. 369).
Herr Olufs förmögenhet framgår av ett taxeringsdokument från år 1600, där det uppgives, att han föregående år sådde 7 tunnor säd samt hade 3 par oxar, 1 par stutar, 1 tjur, 20 kor, 4 kvigor, 20 får, 3 svin, 5 hästar och 98 lod silver.
Källa: Växjö Stifts Herdaminne
1591 - her Oluff i Dunshultt
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1591: 10 (1591), bildid: A0047742_00079
1593 - her Oluff i Dunshult
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1594: 14 (1594), bildid: A0047775_00047
Kinnevalds häradsrätt 1603-06-30
Samma dagh kom för rätta Jon Biörnß wn-
d[er]fougt i Kinnewals häratt fulmyndigh
med breff och Segell på desse Effthers.
wegna N Gerdmund i Horsholm Gise i
Skyttemåla, Pehr i Biörstorp Jon i Möl-
lekulla, sampt på alla för:de syskones ge-
mens wegna och tingskötte hed[er]lig Man
her Oluff i Wrshultt halffwa hönshyl-
ta gård lagbuden och lagstånden för
Pen[ninga]r _ 150 dal[e]r huilka Pen[ninga]r de bekände
sigh bekommitt haffua thy dömdis samme halff[v]a
gård med alle des rätte utlagor in wnd[er]
här Oluff och hans arffua til Euärde-
ligh ägo etc.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:1 (1603-1651) Bild 70 / sid 4 (AID: v393334a.b70.s4, NAD: SE/VALA/01552)
Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1620-10-19
Sammedagh framlade Wellerdh man h. Jon i Ælmeboda
et Lagafångz Breff, lydandes om Hönßhylte gårdh dat:
1603. den 30 Junij, förmälandes at för:de ¿ gårdhen
är gifuit Pen[ninga]r _____ 150 d[a]l[e]r.
Och för then andre halfparten Pen[ninga]r ____ 15(2) d[a]l[e]r.
Och efther dhe som denna gården hafua sålt, Vele lö-
sa honom igen, derföre blef så afsagt, att när dhe går-
den lösa Villia, schola dhe gifua så månge Pen[ni]gar, såßom
dhe gården tilförene sålt hafua etc.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 225 / sid 23 (AID: v49309.b225.s23, NAD: SE/VALA/0382503)
Jonas Caroli Teflingius i Älmeboda hade alltså 1620 det köpebrev som utfärdats till herr Olof i Urshult. Med tanke på att Jonas Teflingius hustru hette Kirstin Olofsdotter enligt Växjö Stifts herdaminne så bör hon vara dotter till honom.
Kinnevalds häradsrätt 1685-02-25
¿17
Efter begiäran beuitnas af Nämbden och kringstående allmo-
gen som här om kunnogt ähr, att Duunsmåla uhrshulta S:n
är i förre tijdher uptaget på Dunshulte skatteägor,
dhet efterskrifne trowärdige gamble mäns Jnlefwererade
Attes förmähler, Confirmerat af kiörkioherden dher samma-
städes, Erewyrdige och höglärde M:r Magno Wiselio, Männer-
nas nampn, Eßkell Haraldson i Duunsmåla om 81 åhr Pädher
Simonson i Sångaremåla 80 åhr gamball, Måns Månßon i
Buskehult om 76 åhr huilcka för ålderdomb Swagheeter intet
förmå komma till tinget, så lydandes att deras sal. för-
fädher hafua för dhem berättat det kiörkioherden Sal. her Olof
ägde Skattegården dunshult, och på dhet han sin Cappelan Sal.
herr Erick måtte sigh widh handen hafua i sin ålderdomb efter-
läth han honom på Skattegårdens odelägor och utmarck up-
byggia een stuga och dher till inhägna något lijte till åker
och ängh, som är dunsmåla första bygynnelse.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:2 (1681-1687) Bild 1910 / sid 188 (AID: v393335.b1910.s188, NAD: SE/VALA/01552)
Kinnevalds häradsrätt 1707-05-13, ¿4
Nils Ohlßon i Eßbiörnamåhla begiärar
att Saken emillan bägge dunshultz gär-
der och Prästeg. i Uhrshult må blifwa
företagen. Nämbdeman Knut i
Uthnääs, upwijsar ett bref ifrån kyrkio-
herden Hrewyrdige H:r Magist. Jonas
Branbeck, till TingzRätten skrifvit,
der utinnan han tillkännagifwer sin
Siukdom, och orsaken till utheblifwandet
berättandes der hoos, at han ännu hafwer
10 witnen, nembl:n Pehr Månßon i Brede-
slätt, Pehr i Swinlycke, Åke i Trähörnan, Ja-
Cob ibdm, Nils ibdm, Swen i Trähörnan, Måns
i Östra Älmhult, Gudmund i Räftamåhla
Erngißle i Kampamåhla, Jöns i Stenßiö-
måhla, och Oluf i Hönshölte. Begiärandes
at såsom en dehl af deßa witnen äro oför-
mögne af ålder och Swaghet att komma till
Tinget, at de kunde blifwa hörde uti Prästeg.
eller EKeberg wid det tillfället at hä-
radzhöfdingen med Nämbden skull hålla syn
der meder.
Nills Ollßon i Eßbiörnamåhla begiärer
att långa opskof ej må ske utan dom i saken
må falla, och at hans witne, som gådt en
så lång wäg måtte till uplysning i saken
at bestyrkande af Rättwijsan Edel:n blif:a
afhörde, warandes owist om de kunde
lefwa till dess H:r Kyrkoherden fram-
kommer.
TingzRätten finner skähl:t, att såsom h:r
kyrkioherdens witne en dehl afhördes seneste
Ting, at dunshults witne och nu afhöres; Altså
witnade efter aflagd Eedh Johan Harald-
son i Klasamåhla som föllier: at hans fader
som war klåckare i Uhrshult i 20 åhrs tidh och
under samma tyijd war Sal. H:r Steno Magni
kyrkioherde der för honom, då Johan frågade
sin fader: hwarföre Prästgården Uhrshult
draga noot wid Dunshultz land? at flytt
skedde så länge den Slächten warde, men när
ingen Släkt eller skyldskap war der emillan
föår Prästeg. intet draga Noot dher.
frågas Johan hwar uti den Släcktskapen
bestodo? han swarar: Sal. Hr: Steen hade
3 styfdöttrar, och den ena wid Nampn Anna
blef boende i dunshult och ägde en Lieut-
nant, och sålunda war den tijden swågerskap
emillan Prästegården och dunshult, och då
Sal. Mäster Zachris kom till Uhrshult,
satte han en kattisa på Rätteswaßen
hwilket då hustru Anna förnam lätte hon
sin dräng roo sig dijt och wachtade på när
Mäster Zachris kom dijt att wittia, då hon
uti hans åsyn högg kattisan sönder och
Mäster Zachris öfwergaf sedan kattisan
men likwäll stälte han sig in hoos henne
at han fick draga noot i Röttet med hen-
nes samtycke.
Äfwen witnar efter aflagd Eed Jöns Swen-
son i Ellmhult att Sal. kyrkioherden H:r
Oluf rådde om Dunshult och sålunda fiskade
han der wid landet, och efter H:r Oluf kom
H:r Sten, hwars dotter kom till att boo i
dunshult och fick en Lieutnant och sålunda
fick H:r Sten niuta fisket som han sielf och
hans barn woro ägare af Dunshult. När sal.
Mäster Zachris kom så högg Leutnantskan på duns-
hult sönder en kattisa för honom men sedan
stälte han sig i wänskap med henne at han
fick fiska wid dunshults Land. och efter
mäster Zachris kom mäster Håkon och han
kiöpte dunshultz skatte rättighet och så-
lunda brukt han fisket, och efter honom
kom des måg Mäster Måns Viselius
som brukde både Prästegårdz och duns-
hult. Om ägoskildnaden emillan
Prästegården och dunshult witnar han at
den är denne: Nembl:n ifrån Wästra giöhlen
emillan twenne st. bäckar och neder uti en
(Måselagg), så twärt öfwer kyrkiowägen
uti en stor Sten in ut med kyrkiowägen
hwarest stod en stoor Book som höggz uti
då Jöns wijste sal. kyrkoherden Mäster Måns
hwar rätta märket war som hans Swärfader och
han der om woro stridiga, hwilken Märkesbook
h:r kyrkoherden Mag:r Granbeck låtit ned-
hugga, och ifrån Stenen eller Bokestubben
rätt i kalfsiön.
Dito witnar Nills Swenßon i Tåget, efter
aflagd Eed, att i 8 åhrs tijd tiente han
mäster Håkon, och då drog sal. Mäster Hå-
kon noot der med lof och minne, till des
han kiöpte dunshultz gård.
Oluf Anderßon i Hönshölte witnar efter af-
lagd Eedh, at Sal. kyrkioherden h:r Oluf
war hans farfader och han war ägare af
Dunshult Skattegård och sal: Kyrkioherdens
H:r Olofz dotter Söner fingo H:R Stens döttrar
och frågade Oluf en gång Carel i Klasamåhla
hwarföre Prästeg. draga Nooth wid duns-
hultz land? då swarade Sal. Carl i Klasa-
måhla, at det skedde med willkohr, och då
Carl kom till Leutnanten i dunshult, sade
han: Jag seer Prästgården drager ännu
Noot in wid ditt land. Då swarade Leut:n
Jag slipper dem aldrig. Och hörde Oluf säjas
det war med lof mäster Zachris drog der.
Pigan Elin Håkansdotter i Klasamåhla äfwen
efter aflagd Eedh witnar, at då hon tiente
hoos Fendricken i Dunshult, fölgde hon
honom ut på siön, och då de drogo noot i rättet
frågade hon honom: hwarföre skall så Präste-
gården draga noot här i rättet? Swarade
fendricken de draga intet noot länger
än wänner willia.
Källa: Kinnevalds häradsrätt AIa:4 (1698-1716) Bild 490 / sid 91 (AID: v393337.b490.s91, NAD: SE/VALA/01552)
- Källor
- 1. Växjö Stifts Herdaminne