Nils Evertsson Hellman

Far: Evert Hellman (- 1644)

Mor: Anna Nilsdotter

Niels Everdtsen Hellman (lat Nicolaus Everhardi Helmanus, egenh Niels Evertsön Helman)


Nils Evertsson Hellman var från Jylland, son till majoren Evert Hellman (skifte i Kristianstad 1644 15/7) och Anna Nilsdotter. Han gick några år före 1641 i Odense och Randers skolor. Från Vibors skola dimitterades han till Köpenhamns universitet där han inskrevs som student 1644 (Köpenhamns kommunitets matr). Redan tre år senare kallades han till kh i Önnestad och installerades där 1647 25/6 (Alb ord). Det är svårt att förstå hur det kunde komma sig att denne sannolikt ganska unge jylländske student kallades till en socken i nordöstra Skåne. Möjligen har han varit biskop Peder Winstrups kandidat.
Under alla omständigheter fick han snart goda förbindelser med Kristianstad. Han stod fadder där 1650 23/10 och predikade där eller möjligen i Åhus 1651 enligt en av Rönbeck citerad källa. I Kristianstad ingick han äktenskap 1654 (se nedan). Önnestads församling räknades som ett ringa kall. Enligt Cavallin sökte han transport till S Rörum, dock utan resultat. Säkert är att han inte nöjde sig med sin relativt obetydliga prästgård utan arrenderade därtill en gård av kronan. Av samtida jordeböcker framgår att det rörde sig om själva "hovedgården", Hovdala, den mest betydande i byn, omedelbart öster om kyrkan. I 1658 års jordebok uppges att "Herr Niels" i Önnestad erlade den största skatten i byn, ungefär 42 daler. För övriga hemman var skatten i medeltal 8 daler och summan av socknens skatt stannade på 377 daler. I 1659 års jordebok talas om herr Niels och vid en rättegång 1739 uppgavs att han på sin tid utom prästgården även haft hemmanet nr 1 i bruk.
N E H fick uppleva att Skåne 1658 avträddes till Sverige. Omedelbart eftre freden tycks hans rätt att arrendera Hovgården ha ifrågasatts. Han klagade hos Generalguvernören G O Stenbock, som 1660 3/5 i brev till överste G H Lydbecker resolverade, att eftersom kh i Önnestad för sitt ringa kalls skull statt sig en halv gård i Önnestad, skall han oantastad behålla gården. Man kunde fråga sig hur Hovgården här kan kallas för en halv gård. Sannolikt ligger förklaringen däri att gården, som ursprungligen omfattar fyra mantal så småningom kom att delas på fyra gårdar med nummer 1-4. I katekismilängden för 1696 är denna process genomförd och då bodde ståndspersoner på de olika hemmanen. N E H har väl på sin tid arrenderat hälften av den ursprungliga gården, som han brukade tillsammans med prästgården. Sannolikt bodde han själv på hemmanet nr 1, som ju låg omedelbart öster om kyrkan och sålunda omfattade två hela mantal. Ersättning för "kallets ringhet" med drygt 29 tunnor kronotionde uppbar han med visshet. Det är inte omöjligt att han som god ekonom och med förmåga att på rätt sätt tas med myndigheterna själv utverkat denna förmån redan före freden i Roskilde. Talet om "kallets ringhet" får därför under hans dagar i Önnestad tas med en viss försiktighet.
År 1664 lånade N E H ut 300 daler av Önnestads kyrkas medel till Ebbe Ulfeldt till Råbelöv och Ovesholm. Som pant fick kyrkan en bondgård. Långt efter H:s död blev herr Ebbe krävd på pengarna. Han förklarade då i ett skarpt brev att han för länge sedan betalt tillbaka den lånade summan till N E H, som enligt herr Ebbe sannolikt glömt att stryka reversen. Han vägrade att betala den två gånger. Vem som hade rätt är nu svårt att avgöra. Men det förefaller osannolikt att N E H skulle ha glömt en så viktig sak och det förefaller också rimligt att om Ebbe Ulfeldt verkligen betalt lånet, så skulle reversen gått tillbaka till honom.
Den nya svenska styrelsen betungade omedelbart skåningarna med rusttjänst av olika slag. Det var ett sätt att låta skåningarna själva betala kostnaderna för den svenska armén. N E H hade förmåtts att hålla en ryttare för sin arrenderade gård i Önnestad. Snart blav han emmelertid varse att detta betydde en större börda än han förmodat. I en klagoskrift 1665 7/8 säger han, att han inte haft en aning om vad "rytterihold" var, "huilken min taabelighed oc enfoldighed nu först wed min store skade och forderff giffuer sig tillkiende." Han anhöll om befrielse från rusttjänsten. Hur utslaget blev är nu inte bekant. Ärendet var inte avgjort då N E H avled sent på hösten 1667 och i början av 1668.
N E H ger intryck av att ha varit en dugande präst, skicklig jordbrukare och god ekonom med förmåga att handskas med såväl församlingsbor som myndigheter. Några anklagelser mot honom är inte kända, ej heller synes han ha fört processer. I allt detta skilde han sig fördelaktigt från sina båda närmaste eftreträdare, som tillsammans mer in åttio år innehade kyrkoherdetjänsten i Önnestad.


Gift i Kristianstad 1654 19/11 med Mette Jörgensdotter, dotter till kh i Kristianstad Jörgen Christoffersson och Johanne Christensdotter (g 2:o i Önnestad 1669 4/2 med kh i Vanstad Nils Jönsson. Se Carlquist 2:6 1957, s 341). En son Christoffer, som överlevde bägge föräldrarna, är känd. Han gick i Kristianstads skola, inskr vid Lunds univ 1674 25/4, bodde senare i Ystad och var hejderidare. Han avled mellan 10:e och 11:e mars 1714. Bouppteckning i Södra Åsbo dombok 1715 23/1.


Källa: Lunds Stifts Herdaminne (med mina rättelser och tillägg):


Fredagen den 18 Martii, Anni 1641.


Ewert Helmans Ko:e M:ts bestelter Capiteni Major, JndVoner her
Vdj Chstad, JndVoner her, paa sin söns Niels Helmans Vegar
gaff tillkiende, at för:en hans sön Niels Helmans, efterendt
hand, for nogen aar siden her haffr gaaet i Schole, haffuer
hand siden i Otthense Schola wel i Randerse Schola fre-
qventeret, och nu er heimbkommen, formenende sig end-
nu Vidare paa fremmende steder udi Schola ad continuere,
huarfor be:te Maior Euert Helmans Vaar begierande
paa rettens Vegar, efter:ne dannemend til förhör and
stedis, anlangande for:ne Niels Helmans herkomst och Eg-
tefödsell, Vi det Vnder Voris Stads Secret hannd schrifftlig
Ville meddela, Dee eer framkommen, Oluff Jens
Kock, Gabruel Jacobs, Jörgen Hans Bendell, Oluff
Pedr Ketelsmid, Morits Schreddare, Lÿder Nibur, Dani-
el Long Schredder, Peder Christen Schredder, Peder
Bößeschötter, Morits dreus schomager, Bertel Brog-
man Schomager, och Tröels Mats Timmermand, Sambt-
lige Borgere her Vdj Chstad, huilche Vid deris med artifi-
cerade och Vende, at dömt rete fuld Vitterligt, at for:ne
Niels Helmans forelder, hans fader be:te Evert Hel-
mans, och hans moder Anna Nielsdotter, eer begge, efter
detta Regis hederlige schick och ordning, obenbare Vdj den
Christen forsambling, tilsamman Vdj det hellige Eegtenschab ind-
Viede, och for:e Niels Helmans sidan aff denne er afflat
och födt, som deris erlige Naturlige son egte och [...] och
der effter eerligen opdraagen, Och ald den stund hand her
hos oss Varit sig schicket tilbörligen och well




Källa: Kristianstads rådhusrätt och magistrat AIa:2 (1637-1642) Bild 109 (AID: v97885.b109, NAD: SE/LLA/10140)