Mattis Nilsson
Ryttare. Blev ca 67 år.
| Född | cirka 1622 1) | i Roterings- och utskrivningslängden står: Bastanäs Mattis Nilßon 60 åhr, för:t Ryttare Endast runda tal såsom 60 och 40 år förekommet, troligen avrundat/uppskattat. |
| Död | cirka 1689 Bastanäs södergård, Bastanäs, Linneryd (G)2) | Mtl 1689 Bastanäs Per, hust: Per, hust: för:t förare Nielß, hust: ibm: Mattes, h: Per, h: Månß, hust: Ktt Stuffn kn Bengt Mtl 1690 Bastanäs, Per, hust: Per, hust: för:t förare Niels, hust: ibm: änk:n Kierstin Per: d: Måns änkl: Ktt stuf:n Ktt Bengt |
| Vigsel | cirka 1686 3) |
1670 finns Mattis i Bastanäs, i ROU 1682 finns en Mattis Håkansson i Linneryd som ryttare, men han anges vara ogift dräng i mtl 1681.
Hustrun dog mellan 1681-1685 och han gifte om sig då.
1687 HT hölls d 17 Oct.
4) Mattes i Bastanäs skatte kavalleri på sina egne och de flere intressenters vägnar klagar till Per Joensson i Korrö och jordägarna i Svartebeck skatte kavalleri att de vilja klandra på den förlikning som dem emellan över ägorna är upprättad medelst en gammal dom de nu uppvisa vilken ingen avvetat, icke havandes heller Korrö åbor vid förrige förlikningen det ringaste om samma dom förmält, förmenandes alltså den intet vara rätterligen undfången, uppvisandes till sin rätt maintian en ägande syn av d 24 juni 1669, dito en undfången förlikning av d 12 sept 1669, vilken av tingsrätten d 24 ejusdem är confirmerad. Noch framlägger Mattes en vittnesskrift av d 3 oct 1687 om ägomärkena desse hemman emellan, nämligen att de äro uti Stockholmsudd sånderad och Vasaholm etc. Per Joensson i Korrö däremot uppvisar Nils Eskilssons förlikningsdom på pergament skriven A:o 1644 d 17 etc oct, med dess egen och häradets signete under, därvid han sig hålla vill efter slikt skall av samtliga på tinget passerat som domen exprimerar, orsaken varföre denna dom icke uppvisades vid förlikningen 1669 säger han vara att dess sal faders broder Per Joensson i Bänkeboda då han ofta be:te dom, men efter de icke den tiden voro goda vänner ville icke Per Joensson den framvisa, än insinuerar reus att fastebrev uppå Korrö av dato 19 juni 1671 , vilket ock de märken specificerar som förlikningsskriften av d 12 sept 1669 omrörer. Parterna påstår äntligen änsom att vid be:te förlikning bliva maintenerade, därefter Mattis anhåller att gärdsgården bör upprivas eftersom Per Joensson den däremot uppsatt och nämndeman Staffan i Fagrasjö betygar, vilkandes ock att i sådant fall Nils Eskilssons förlikningsdom icke vidare bör hava vitsord, särdeles ock emedan den ej i dömbokem de anno inskriven är. Rätten resolverade att såvida parterna ej förenas skall denna sak emedan så diverse förlikningsdomar skatte militie hemmanen emellan finnes; den högl Kongl Hovrättens högvisaste omdöme först ödmjukel. hemställes, icke kunnandes sig understå den vidare förut att upptaga. Efter patrernas anmodan ordineras 2:ne nämndemän att lägga marken dem emellan efter förlikningen.
Hustrun dog mellan 1681-1685 och han gifte om sig då.
1687 HT hölls d 17 Oct.
4) Mattes i Bastanäs skatte kavalleri på sina egne och de flere intressenters vägnar klagar till Per Joensson i Korrö och jordägarna i Svartebeck skatte kavalleri att de vilja klandra på den förlikning som dem emellan över ägorna är upprättad medelst en gammal dom de nu uppvisa vilken ingen avvetat, icke havandes heller Korrö åbor vid förrige förlikningen det ringaste om samma dom förmält, förmenandes alltså den intet vara rätterligen undfången, uppvisandes till sin rätt maintian en ägande syn av d 24 juni 1669, dito en undfången förlikning av d 12 sept 1669, vilken av tingsrätten d 24 ejusdem är confirmerad. Noch framlägger Mattes en vittnesskrift av d 3 oct 1687 om ägomärkena desse hemman emellan, nämligen att de äro uti Stockholmsudd sånderad och Vasaholm etc. Per Joensson i Korrö däremot uppvisar Nils Eskilssons förlikningsdom på pergament skriven A:o 1644 d 17 etc oct, med dess egen och häradets signete under, därvid han sig hålla vill efter slikt skall av samtliga på tinget passerat som domen exprimerar, orsaken varföre denna dom icke uppvisades vid förlikningen 1669 säger han vara att dess sal faders broder Per Joensson i Bänkeboda då han ofta be:te dom, men efter de icke den tiden voro goda vänner ville icke Per Joensson den framvisa, än insinuerar reus att fastebrev uppå Korrö av dato 19 juni 1671 , vilket ock de märken specificerar som förlikningsskriften av d 12 sept 1669 omrörer. Parterna påstår äntligen änsom att vid be:te förlikning bliva maintenerade, därefter Mattis anhåller att gärdsgården bör upprivas eftersom Per Joensson den däremot uppsatt och nämndeman Staffan i Fagrasjö betygar, vilkandes ock att i sådant fall Nils Eskilssons förlikningsdom icke vidare bör hava vitsord, särdeles ock emedan den ej i dömbokem de anno inskriven är. Rätten resolverade att såvida parterna ej förenas skall denna sak emedan så diverse förlikningsdomar skatte militie hemmanen emellan finnes; den högl Kongl Hovrättens högvisaste omdöme först ödmjukel. hemställes, icke kunnandes sig understå den vidare förut att upptaga. Efter patrernas anmodan ordineras 2:ne nämndemän att lägga marken dem emellan efter förlikningen.
- Källor
- 1. Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/45 (1682), bildid: A0054893_00801
- 2. Linneryd mantalslängd 1690
- 3. Linneryds mantalslängd 1686