Magnus Birgersson Drake (Sunnerbodrakarna)

Far: Birger

Mor: Ingeborg

"Magnus Drake i Ugglebo (från 1570-talet benämnt Stensnäs) i Ryssby socken är käns dom stamfar för ätten Drake från Sunnerbo genom sin son Birger magnusson (eller Drake), som på sin svärfars sätesgård Hjälmaryd utfärdade morgongåvobrev 1488 för Botild Nilsdotter (Krumme). Själv har denne Magnus Drake beseglat ett brev i Ed 9/6 1460 åt Nils Stolpe, men hans sigill är tillplattat. Han var gift med Ingeborg Nilsdotter, dotter till Nils Turesson (Balk) i Billa (Hemmesjö s:n), som 1451-1461 var häradshövding i Konga härad, och Birgitta Pedersdotter.


När A. A. von Stiernman 1745 utgav sitt Höfdinga-Minne och där uppförde Magnus Drake som fogde på Stegeborg 1427, kände han tydligen icke till, att det vid mitten av 1400-talet fanns en äldre och en yngre Magnus Drake. Han antog därför, att det var Magnus Drake i Kalvenäs som utfärdade ett brev i Vadstena 12/3 1451 och då kallade sig "Magnus Birgersson nämpder Draki". Detta antagande har upprepats i all senare litteratur, även av så kritiska och omdömesgilla forskare som C. G. Styffe och K. H. Karlsson. I band II (1926) av G. Elgenstiernas utgåva av Svenska Adelns Ättartavlor skiljes mellan två Magnus Drake, men Magnus Drake till Ugglebo säges vara fräne och arvtagare till "Magnus Birgersson Drake till Kalvenäs".
Magnus Drake i Kalvenäs har emellertid ända sedan 1424 aldrig kallat sig annat än Magnus Drake. Han har beseglat två brev 1448 med drake i sigillet. Övriga kända brev saknar tyvärr hans sigill. Magnus Birgersson nämnd Drake har däremot beseglat brevet 12/3 1451 med ett helt annat sigill, som tycks visa en sparre.
Tyvärr är det sigill tillplattat, varmed magnus Drake i ugglebo beseglade ett brev 9/6 1460, och något senare sigill för honom är ej känt. Därför kan man ej veta, om han någonsin fört en drake i sitt sigill, även om det kan förefalla sannolikt. Däremot är det föga troligt, att Magnus Drake i Kalvenäs, som förde drake 1448, skulle ha övergivit sitt talande vapen och använt ett sigill med en sparre 1451.
Eftersom Magnus Drake i Ugglebo var far till Birger Magnusson (eller Drake), ligger det nära till hands att antaga, att denne uppkallats efter sin farfar, ty morfadern hette ju Nils. Det finns därför all anledning att förkasta Stiernmans identifiering och istället sluta, att den "Magnus Birgersson nämnd Drake", som utfärdat breved 1451, var den Magnus Drake, som sedan bodde i Ugglebo.
I brevet 12/3 1451 berättar Magnus Birgersson, nämnd Drake, att han ofta på ting och stämma på sin moders, hustru Ingeborg, och sina egna och sin broder Karl Ingebordssons vägnar kärat angående godset Lida i Burseryds socken, vilket Vadstena kloster hade i värjo. Godset have givits till klostret (23/5 1443) av Magnus Jönsson (sparre över blad) och dennes hustru Märta (Bengtsdotter), och Magnus Jönsosn hade köpt det (11/4 1415) av Abjörn Johansson i Lida. Detta köp ville Magnus Drake ej tilstädja, därför att Abjörn tidigare sålt det till sin hustru "Marghitta", som var moster till Magnus Drake. På inrådan av lagmannen Arvid Svan red Magnus Drake så till Vadstena och klagade för generalkonfessorn Magnus (Unnonis) och klosterbrödrerna. Dessa läto honom då se sina brev och bevis och bådo honom skänka sin del i Lida till klostret för sin mosters, sin mors, sin egen, sin brors och alla sina förfäders själar. Magnus Drake gav därför klostret all rättighet, som han och hans bror kunde hava till Lida, och gav häradshövdingen fullmakt att ge fasta därpå.
Därefter utfärdade Abjön Gisesson, som var häradshövding i Väsbo, från Gåshög 17/5 1451 två fastebrev för Vadstena kloster. Det ena gällde 2 1/2 gårdar, i Lida, varom det var allt Väsbo härad kunnigt, att Magnus Drake hade rätt till dem på sin mors, sin brors och sina egna vägnar, men nu hade Magnus bebrevat dem till klostret. Den andra gällde alla de 6 gårdar i Lida, som salig Magnus Jönsson och hans hustru Märta Bengtsdotter givit klostret, inklusive de 2 1/2 gårdar som Magnus Drake klandrat, ehuru han nu förlikt sig med klostret och skänkt det sina andelar, såsom hans på tinget upplästa brev vittnade. Vadstena kloster lyckades också i flera andra fall förlika stridande parter i godstvister genom att skaffa sig gåvobrev av bägge parterna. Ett väkänt exempel är Skällnora.
Ett decennium senare gjorde Magnus Drake en ny aktion för att återvinna mödernegods. Häradshövdingen i Väsbo tilldömde honom nämligen 1462(?) en gård i Älghult (I Jälluntofta s:n), som hans moster "förtärt" men som han nu skulle få lösa för 15 mark vita från innehavaren Björn i Fiås.
Den nya identifieringen av Magnus Birgersson, nämd Drake, i brevet 1451 ger ett par viktiga kompletteringar till den grundläggande släkttavla över ätten Drake från Sunnerbo (Ugglebo-grenen) som J.E. Almquist publicerade i Släkt och Hävd 1957. Magnus Drake i Ugglebo, som Almquist endast kände från brev 1474 och 1475, var myndig redan 1451 och förekommer i flera följande brev. Hans far hette Birger och hans mor hette Ingeborg, och han hade en bror Karl Birgersson."


Källa: SoH 1986:2 sid 75 och frammåt