Laurentius Gudmundi Mellinus

Far: Gudmund Laurentii Mellin (- 1661)

Mor: Ingrid Larsdotter (- 1679)

Smolandi Upsalienses III, nr 685
Lars Gudmundsson (Laurentius Gudmundi) Mellin[us]. UM 1646 22/8, s. n. NM 22/8 (Vistr. nr 75).
Född i Bringetofta 1624 23/9 (epitaf), son till sedermera komm. i Färgaryd Gudmund Laurentii Mellin (död 1661, begr. 8/12) och Ingrid Larsdotter (Död i Jönk. och begr. 1679 3/2). Bevistade "skolor och gymnasier av olika slag." Nämnes i akad. kons. prot. 1649 11/4 som innehavare av dubbelt stipendium, "därför att han skall studera linguas orientales. Denna förmån bortföll enl. kungl. brev, som upplästes i akad. kons. 1651 4/6. Enl. epitafietexten skulle drottning Kristina förbundit stipendieförmånen med fullgörandet av en resa till Österlandet, som emellertid ej blev av. Nämnes i "examensboken" 1647-49 inalles 8 ggr. Resp. 1648 3/5 u. Zach. Humerus och 1653 21/5 u. I. Jac. Isthmenius. Prom. fil. mag. 1655 27/9, i 4:e rummet bland kamraterna. Prv i Fröderyds kyrka 1653 -/8 till huspredikant hos Per Brahe. Khe i Habo 1655 och i Jönköping 1672 och installerades vid Kristinakyrkans invigning 1673 20/4. Prost över Redväg och Mo 1666, över Redväg och Vartofta 1669 och över Tveta 1673. Bevistade under sin kyrkoherdatid 6 riksdagar. Död i Jönköping 1687 11/12 och begr. i Kristinakyrkan 1688 8/1. - Här lät han uppsätta ett numera förstört epitafium med inskription på latin.
L. G. M. efterträdde i Jönköping Lars Jönsson Lindelius (nr 419) och som nådårspredikant eftre denne fungerade Petrus Nic. Rubenius (nr 880), vilken borgerskapet önskade som efterträdare, varför det blåste upp en strid kring L. G. M:s tillträde. På rådstugan i Jönköping 1672 2/6 upplästes L. G. M:s skrivelse av 31/5, att han av K. Mt 1672 29/2 erhållit fullmakt på kyrkoherdetjänsten i staden och begärde att få tillträde. Från Per Brahe hade likaledes ankommit en skrivelse av 15/5 i samma ärende. Borgerskapet protesterade och önskade istället Rubenius, men anmodades av borgmästare och råd att betänka sig. Efter tre dagar togs frågan upp på nytt och under tiden hade ett nytt brev ankommit från L. G M. med kopior dels av K. Mts fullmakt, dels av ett brev från biskopen i Växjö med lyckönskning till utnämningen. Påföljande dag beslöt magistraten att översända en underdånig supplik till K. Mt att få slippa L. G. M. och istället erhålla Rubenius. Den gav ej något resultat, ty i brev av 21/6 avgav K. Mt nådig befallning till borgmästare och råd, att ställa sig till dess tidigare resolution till underdånig efterföljd. - även i fortsättningen uppstod stridigheter mellan magistraten och khn, då denne syftade till att lägga mera makt i egna och kyrkorådets händer ifråga om kyrkliga angelägenheter, varöver stadens representant vid riksdagen i Ups. 1675 besvärade sig. - På sin ålderdom biträddes L. G. M. i ämbetet av sin son Abraham, vilken han gärna önskat se som sin efterträdare. Han skrev en supplik härom "på sin sotesäng" till K. Mt och stöddes därvid av guvernören över Jönköpings och Kronobergs län Robert Lichtone, som i brev till K. Mt 1687 6/5 rekommenderar Abraham Mellin till att antingen efterträda fadern eller också bliva slottspredikant i staden. På Lichtones skrivelse har konungen låtit anteckna: "Slottspredikant kan han bliva." - Efterträdare blev istället Erland Dryselius, nr 1018.


Under sin studietid blev L. G. M. inblandad i ett av de så vanliga studentslagsmålen, i det han i gästabud råkade i gräl med en annan student Andreas Petri Ups. Mellinus och "Mattias ingeniören" kommo från ett gästabud kl. 4 om morgonen och gingo då in på en källare - förmodligen för "eftersläckning" - "efter kom Andreas löpandes, då ville intet hava honom uti sitt lag, utan veko utur två kamrar för honom, än kom han efter, då sköt Laurentius med sin pistol utmed Andreas honom till bravad och bad honom intet så ränna uppå deras lag. Då sade Andreas: Hvi gör du detta. - Ty äst så ovetig, sade Mellinus. Så lopp Andreas ut och mante Mellinus ut med sig. Mellinus vördade honom intet, eftre han hade intet svärd. Då lopp Andreas hem efter svärd, kom igen, mante ut Mellinus igen, ropade racka, hundsfott, bälghund etc. Då gick Laurentius ut till honom och vid de taltes vid, sprang Laurentius under med honom och fick omkull Andreas, tog av honom värjan och slog honom några slängar med hans eget svärd." (Ak. kos. prot. 1649 14/7). - Båda dömdes 4/8: Mellinus till 6 mark böter och "miste sina pistoler, som han braverade med". Andreas Petri fick 4 nätters fängelse och miste sitt svärt.


Tryckt: Diss., Se Lidén. - Likpredikan över handl. i Göteborg Samuel Isaksson, hållen i Jönk. stads kyrka 1676 14/6, Visingsborg s. å. - D:o över faktorn vid Jönköpings gevärsfaktori Lars Bengtsson Billing, hållen i Jönk. stads kyrka 1678 24/6, Visingsborg 1680.


I en komplettering till Smolandi Upsaliensis III, nr 685 i Släkt och Hävd står:
685. Lars Gudmundsson Mellin
Systerson till kh i Lekaryd Johan Humerus (236). Modren avled 1679 3/2 o begrovs 9/2 (ej 3/2) enl. brev från L. M. till brodern Teofil (877) s. å. 11/2 (UUB: G 359). Hans andra gifte måste ha ingåtts s å före 11/12, då han i brev till brodern omnämner sin nya hustru. Dottern i första giftet Anna gifte sig 1679 7/9 (brlpsdikt av H. Wickenberg, tr. av Kankel på Visingsö).


Sköld: Ett stolpvis ställt bi. Hjälmprydnad: Dito. M.G. De la Gardies samling E:1613. Samma hos sonen Abraham (1663-1703), slottspastor i Jönköping, 1694 kyrkoherde i Habo, 1688. Eder 14. Därefter modifierade denne vapnet, det nya känt 1697. Sköld: Styckad, i övre fältet ett balkvis ställt bi, i nedre en balkvis ställd ros med stjälk. Hjälmprydnad: En lövbuske med tre grenar. Eder 21.