Lars Jacobsson Toppar
Bonde och landsköpman.
Traditionen berättar att när Levälä bönderna ännu under mitten av 1800-talet körde foror med varor åt Nykarleby
köpmännen till och från St Petersburg, besökte de ofta den gård Levälä folket kom ifrån. Vår sagesman
1 )
säger
sig dock inte ha hört vad gården hette eller var den låg, annat än vid färdvägen och den var ju lång.
Följer vi den gamla vägen går den ju längs Nykarleby älv eller Lappo å upp till Lappo kyrkoby. Där får ån ett
tillflöde från öster, en å som heter Tiistenjoki. Längs denna å tar också färdvägen av mot öster och sydost över
Virdois, Ruovesi och Pälkäne. Man finner den utritad på kartor från 1700-talet och att det var denna väg
bekräftas av ett minne vår sagesman hade från sin barndom. Man hade på Levälä en yxa som kallades
Pälkäneyxan därför att den upphittats på vägen på Pälkäneåsen vid en sådan resa.
Ungefär 7 km. upp längs Tiistenjoki ligger på åns norra sida en dominerande höjd, Toppilanmäki i senare tid
krönt med Tiistenjoki sockens kyrka. I mitten på 1800-talet var där ännu ingen kyrka men väl en by och i byns
största gård tog våra formän in. Det var säkert en gästvänlig gård för den var ju gästgiveri och kallades för det
mesta bara Kievari. Tydligen kände sig Levälä bönderna mer än vanligt hemma och kanske väl mottagna här. En
dunkel 200-årig tradition sade dem att också härifrån hade en anfader kommit. Här var de släkt. Det var ju också
en stor rik gård där man kunde berätta om män med stort inflytande i sin bygd.
Låt oss gå tillbaka till 1500-talet och Toppar gård. Det var vid denna tid man började ta upp nybyggen i
ödemarkerna kring Tiistenjoki. Toppar namnet kom hit med Georg Larsson Toppar 1568 - 1610. Han var en av
fem söner till Lars Jacobsson Toppar från Topparla gård i Ylistaro by i Storkyro socken. Lars Jacobsson var
bonde och landsköpman och en av de inflytelserikaste bönderna i sin trakt. Kanske hade redan han upptäckt
kullen vid Tiistenjoki och gjort den till platsen för sin utgård, eller var det sonen som köpte den. Georg Larsson
var ingen nybyggare, även om han säkert utvidgade gårdens odlingar. Han var landsköpman som fadern och
skapade sig snart en liknande ställning i sin bygd som hans far och bror hade i Ylistaro. Han är upptagen i
förteckningen över landsköpmän 1591 och dessutom var han en stor boskapsuppfödare, den tredje i storlek i hela
Österbotten.
Hans son Nils Georgsson 1615 - 1623 tog över jordbruket, men det blev kanske sämre med köpenskapen nu när
de Österbottniska städerna anlades och man började förbjuda landsköpmännens verksamhet.
Han efterträddes av sonen Matts Nilsson 1626 - 1660. På 1620-talet ställde 1 mtl Toppar upp ryttare för armén.
Det var kostsamt att ställa upp och utrusta häst och ryttare, men i stället torde kavalleriet ha behandlats bättre
under kriget, för det hade fler överlevande. Därigenom slapp ryttarbönderna undande täta utskrivningarna av
fotfolk, varför de i längden hade det förmånligare.
Matts Nilsson fick 1641 rättighet att öppna gästgiveri. Han var en självmedveten man och en av Lappo
storsockens förtroendemän. Att topparbönderna även i fortsättningen behöll sin betydelse och sitt inflytande
framgår av att år 1749, vid bänkfördelningen i Lappo kyrka, Toppar gård fick tredje bänken från altaret räknat.
De två första bänkarna var reserverade för socknens ståndspersoner. Äldsta sonen Thomas Mattsson övertog Toppar hemman. Han var dock inte enda sonen. Den 26.12. 1675 gifter
sig en Gabriel Mattsson från Lappo, Tiistenjoki by med salig Erik Andersons änka i Höcken i Lappajärvi. Han
kallades vid sin död Gabriel Mattsson Toppar eller Siggilä. Han bör således ha varit en yngre son till Matts
Nilsson Toppar.
Vid sin död 25.02.1705 sades Gabriel Mattsson vara litet över 48 år gammal. Han var således född c:a 1656 och
var just 18 år när han ingick äktenskap med änkan Karin Eriksdotter Höök, född c:a 1641 och död vid 78 års
ålder 07.01.1719, varför hon var 34 år när hon gifte sig andra gången med Gabriel.
Hon hade från sitt första äktenskap åtminstone sonen Henrik Eriksson. Gabriel och Karin stannade på Hök
hemman tills Henrik Eriksson var mogen att överta arvet och hemmanet efter sin far. Där föddes även parets två
söner Matts Gabrielsson och den yngre Erik Gabrielsson, som är född på Hök den 21.4.1680. Flere barn känner
vi inte till. Före 1694 har de flyttat till Siggilä hemman i Alajärvi åby, där de återfinns i Lappajärvis första
Communionbok.
Erik Gabrielsson blev vigd den 20.11.1698 vid Susanna Thomasdotter Poomalain. Hon var född c:a 1680 och
dotter till Thomas Thomasson Poomalain, död 6.06.1714, 80 år gammal, bonde på Poomalain hemman i
Lappajärvi Alajärvi by och hans hustru Carin Eriksdotter, död 08.02.1732, 92 år gammal. Erik var tillsammans
med sin äldre bror Matts bonde på Siggilä hemman.
Källa: www.levala.fi/Site/Widget/Editor/708/files/Boecker/upplaga%202%20av%20del%201%20Doc-format%20uppdaterat%20170608.pdf
köpmännen till och från St Petersburg, besökte de ofta den gård Levälä folket kom ifrån. Vår sagesman
1 )
säger
sig dock inte ha hört vad gården hette eller var den låg, annat än vid färdvägen och den var ju lång.
Följer vi den gamla vägen går den ju längs Nykarleby älv eller Lappo å upp till Lappo kyrkoby. Där får ån ett
tillflöde från öster, en å som heter Tiistenjoki. Längs denna å tar också färdvägen av mot öster och sydost över
Virdois, Ruovesi och Pälkäne. Man finner den utritad på kartor från 1700-talet och att det var denna väg
bekräftas av ett minne vår sagesman hade från sin barndom. Man hade på Levälä en yxa som kallades
Pälkäneyxan därför att den upphittats på vägen på Pälkäneåsen vid en sådan resa.
Ungefär 7 km. upp längs Tiistenjoki ligger på åns norra sida en dominerande höjd, Toppilanmäki i senare tid
krönt med Tiistenjoki sockens kyrka. I mitten på 1800-talet var där ännu ingen kyrka men väl en by och i byns
största gård tog våra formän in. Det var säkert en gästvänlig gård för den var ju gästgiveri och kallades för det
mesta bara Kievari. Tydligen kände sig Levälä bönderna mer än vanligt hemma och kanske väl mottagna här. En
dunkel 200-årig tradition sade dem att också härifrån hade en anfader kommit. Här var de släkt. Det var ju också
en stor rik gård där man kunde berätta om män med stort inflytande i sin bygd.
Låt oss gå tillbaka till 1500-talet och Toppar gård. Det var vid denna tid man började ta upp nybyggen i
ödemarkerna kring Tiistenjoki. Toppar namnet kom hit med Georg Larsson Toppar 1568 - 1610. Han var en av
fem söner till Lars Jacobsson Toppar från Topparla gård i Ylistaro by i Storkyro socken. Lars Jacobsson var
bonde och landsköpman och en av de inflytelserikaste bönderna i sin trakt. Kanske hade redan han upptäckt
kullen vid Tiistenjoki och gjort den till platsen för sin utgård, eller var det sonen som köpte den. Georg Larsson
var ingen nybyggare, även om han säkert utvidgade gårdens odlingar. Han var landsköpman som fadern och
skapade sig snart en liknande ställning i sin bygd som hans far och bror hade i Ylistaro. Han är upptagen i
förteckningen över landsköpmän 1591 och dessutom var han en stor boskapsuppfödare, den tredje i storlek i hela
Österbotten.
Hans son Nils Georgsson 1615 - 1623 tog över jordbruket, men det blev kanske sämre med köpenskapen nu när
de Österbottniska städerna anlades och man började förbjuda landsköpmännens verksamhet.
Han efterträddes av sonen Matts Nilsson 1626 - 1660. På 1620-talet ställde 1 mtl Toppar upp ryttare för armén.
Det var kostsamt att ställa upp och utrusta häst och ryttare, men i stället torde kavalleriet ha behandlats bättre
under kriget, för det hade fler överlevande. Därigenom slapp ryttarbönderna undande täta utskrivningarna av
fotfolk, varför de i längden hade det förmånligare.
Matts Nilsson fick 1641 rättighet att öppna gästgiveri. Han var en självmedveten man och en av Lappo
storsockens förtroendemän. Att topparbönderna även i fortsättningen behöll sin betydelse och sitt inflytande
framgår av att år 1749, vid bänkfördelningen i Lappo kyrka, Toppar gård fick tredje bänken från altaret räknat.
De två första bänkarna var reserverade för socknens ståndspersoner. Äldsta sonen Thomas Mattsson övertog Toppar hemman. Han var dock inte enda sonen. Den 26.12. 1675 gifter
sig en Gabriel Mattsson från Lappo, Tiistenjoki by med salig Erik Andersons änka i Höcken i Lappajärvi. Han
kallades vid sin död Gabriel Mattsson Toppar eller Siggilä. Han bör således ha varit en yngre son till Matts
Nilsson Toppar.
Vid sin död 25.02.1705 sades Gabriel Mattsson vara litet över 48 år gammal. Han var således född c:a 1656 och
var just 18 år när han ingick äktenskap med änkan Karin Eriksdotter Höök, född c:a 1641 och död vid 78 års
ålder 07.01.1719, varför hon var 34 år när hon gifte sig andra gången med Gabriel.
Hon hade från sitt första äktenskap åtminstone sonen Henrik Eriksson. Gabriel och Karin stannade på Hök
hemman tills Henrik Eriksson var mogen att överta arvet och hemmanet efter sin far. Där föddes även parets två
söner Matts Gabrielsson och den yngre Erik Gabrielsson, som är född på Hök den 21.4.1680. Flere barn känner
vi inte till. Före 1694 har de flyttat till Siggilä hemman i Alajärvi åby, där de återfinns i Lappajärvis första
Communionbok.
Erik Gabrielsson blev vigd den 20.11.1698 vid Susanna Thomasdotter Poomalain. Hon var född c:a 1680 och
dotter till Thomas Thomasson Poomalain, död 6.06.1714, 80 år gammal, bonde på Poomalain hemman i
Lappajärvi Alajärvi by och hans hustru Carin Eriksdotter, död 08.02.1732, 92 år gammal. Erik var tillsammans
med sin äldre bror Matts bonde på Siggilä hemman.
Källa: www.levala.fi/Site/Widget/Editor/708/files/Boecker/upplaga%202%20av%20del%201%20Doc-format%20uppdaterat%20170608.pdf