Johan Humerus (Johannes Laurentii)

Far: Lars Björnsson (- 1634)

Mor: Bengta Hansdotter (- >1640)

Smolandi Upsalienses I, nr 236:


236. Johan Larsson (Johannes Laurentii) Humerus. Ej i UM. Har publicerat vers i Ups. 1627-28 och säkerligen blivit stud. där senast 1625.
Född i Fägerstads prästgård, Furuby sn (Hovmantorps pastorat), son till khen i Hovmantorp, sedan domkyrkosysslomannen i Växjö Lars Björnsson (khe 1602; verkade i Växjö 1615-[34]; var död 1636) och Ingierd Hansdotter (som levde änka 1636), dtr till Hans sadelmakare. - H. har studerat i Ups. från 1625 och några år framåt, ehuru Hm intet vet härom. Prv 163(1); tjänstgjorde först hos fadern; 1632 29/3 höll han i Tolfta en predikan (tr. Kalmar s. å.). Tolfta var då ännu annex till Tävelsås, som vid dennat id var prebende för domkyrkosysslomannen i Växjö. Stiernman kallar oriktigt H. khe i Tolfta (möjligen har han varit kaplan där). Sedermera fältpräst; vistades i Greifswald (ej i matrikeln där) åtminstone från 1634 1/1 (då han predikade där; årtalet dock tvivelaktigt, ty i UUB:s ex. är 1634 med gammal bläckskrift ändrat till 1635) till 1635 15/5 (då han höll en brudpredikan där). Båda dessa predikningar äro tillägnade främst översten och kommendanten i Greifswald Honoré Verdelet (de Fornoy); trol. har H. varit huspredikant hos denne. Från Tyskland hemkom han 1635 17/8. Fick hösten 1638 fullmakt på sysslan som hospitalsföreståndare i Växjö på villkor att han ville "konservera" änkan efter företrädaren (Daniel Månsson Vesthenius, nr 90; jfr även nr 250); detta vägrade han emellertid på grund av sterbhusets skulder till hospitalet, varför fullmakten indrogs. Kommin. i Aringsås (då ännu annex till Lekaryd) 164(1); khe i Lekaryd efter svärfadern 1660. Död 1673 (före 3/12). - Ett avsnitt om hur H. 1638 ofrivilligt blev inblandad i kriminalmålet mot adelsmannen Lindorm (Persson) Ulfsax, sedermera avrättad för mord, är i utg:s ms. i UUB.


Tryckt: 3 predikningar på svenska (jfr ovan): se Stiernman, Stricker, Hm och Collijn. I Hm meddelas ett onekligen vältaligt, men nog så svavelosande prov å H:s predikostil. Utdrag ur hans nyårspredikan 1634 anföras:


Om vi vilje, så är Kristus oss allt. Vill tu vara helbrägda, är han din läkare, ligger tu i skälvosot, är han till svalkebrund, varder tu besvärat av orättfärdighet, är han rättfärdighet, behöver tu hjälp, är han kraftig och stark, fruktar tu tig för mörkret, är han ljuset, hungrar tu, är han den rätte spisen och himmelska brödet. Allt detta gör och bevisar Jesus Kristus dem gudfruktigom, rättrognom och botfärdigom. Deras Jesus är han, deras Frälsare emot synden, döden, djävulen, helvetet. andeligt och lekameligt ont, dem giver han allt, särdeles andeligt och oförgängeligt gott. Märker det dock, I galne ibland folken, och I dårar, när viljen I vise varda? I ogudaktige, otrogne, obotfärdige: Jesus är intet eder Jesus; förrän I eder viljen omvända, heter och är han intet eder Jesus och Frälsare utan domare, frälsar intet ifrån döden, djävulen och helvetet, andeligt och lekamenligit ont utan omsider förviser uti kval och pina, uti evinnerlig eld, uti den sjön, som brinner med eld och svavel. I skolen ligga i helvetet, döden skall gnaga eder, uti helvetet måste I bliva. O ve, o ve, över ve, jämmer över all jämmer, plåga utan ända! Ack tu ogudaktiga människa, si nu är den välbehagelige tiden uppstå av synderne, nu är salighetenes dag! Fördröj icke from varda, och töve intet med tin levernes förbättring!


- Gratulation (lat. vers) till B. P. Komstadius (nr 218) i hans diss. Ups. 1627 27/6. - Sorgevers (lat.) över P. O Broke (nr 242) vid hans begravn. i Ups. 1628 16/3. [H. står här främst bland de 7 kondolerande landsmännen och närmast före B. N. Hulthenius, varför utg. gett honom samma placering även här i matrikeln. I den förstnämnda gratulationen står han visserligen närmast efter Josef Lundbergius, nr 274, UM 1626 -/4, men här har han trol. krusat för biskopssonen!] - Sorgevers (lat.) över kalmariten Jacob Olofsson (nr 329) vid hans begravn. i Ups. 1628 2/4. Rubriken över den 2 sidor långa dikten lyder i övers. "Smålänningarnas klagan över brännesjukan"; "smålänningarna", "Smålands jord" och "Smålands ungdom" omtalas sedan på ett sätt, som vittnat om en mycket stark natiionell samhörighetskänsla.


Allbo häradsrätt 1656-10-30


Sammadagh framtredde för retten wÿrdige och wällärde H:r Johan
Humergij uthj Aringsåes och med nogachtige och krafftige skiäll upwi-
ste, huruledes han med sin d: k: hustru Gunnell Bondadöter hafua
kiöpt och betalt Östra Lunnagården j Aringsåes och therföre be-
talt som efterföljer, först betalt gield efter sine Sahl: föräldrar
som ricktigt fins j böckerna 151 d:r 18 öre sm:t sedan haf:r han gif-
wet hwart söskon efter sitt eget nöjo Nembl: H:r Anderßas hust:
j Öja hust: Karin Larsdöter 16 D:r h:r Gudmundz hust: j Långaridh
h: Ingredh Larsdöter 16 D:r H:r Niels Erlandzsons hust: j Moeda
h: Kirstin Larsdöter 16 d:r Sahl: Håkon Gumundzons efterlefuerska
h: Estredh Larsdöter 16 D:r jtem h:r Gudmundh Ahronis hustru h:
Elisabeth Larsdöter 16 D:r och oppå theße föresch:as wägnar är h:r
Niels Erlandzon och Nämbdemannen Niels Påfuelßon j Alfuestadh
fullmechtige at tingskiöta samma Jordh, och köper summan som h:r
Johan herföre gifuet haf:r 247 D:r 18 öre sm:t Jtem haf:r han och
sielf sin egen arfuelåt her sammastädes så at han nu med sin
hustru Gunnell Bonda döter äger heela Östra Lunnagården
j Aringsåes bådhe med arff och kiöph.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 187 / sid 16 (AID: v49327.b187.s16, NAD: SE/GHA/90102, SE/VALA/0382503)