Härse
(fm mm mf ff ff mm mm mf mf ff f)Nybyggare, säljägare.
| Vigsel |
Legenden uppger att Härse begravts i Lövångers kyrka av herr Ragvald, präst där. Bygdén uppger i sitt herdaminne för Härnösands stift att Lövånger tidigast 1413 har utgjort en egen socken efter att tidigare ha varit ett kapell under Skellefteå. Den omfattade då endast tjugo hushåll, ¿hvilket motsvarar omkring 150 personer¿, och var därmed den minsta socknen i övre Norrland. ¿Den äldsta kyrkan i Löfånger var säkerligen ett litet träkapell, som legat i närheten av den s. k. Kyrksjön, där kaptensbostället Selet sedermera kom att stå. I dess kryddgård anträffades graflämningar och järnkors tydande på, att här har varit en gammal begrafningsplats.¿
Bygdén (2004), d. 2, s. 146
Johan Bures redogörelse för släktens anfader, Härse i Bure, i autografen är osammanhängande med en del överstrykningar. Det bläck som använts visar att det rör sig om två redogörelser från två olika tillfällen. Följande text är den ursprungliga och den enda som återges i avskrifterna (med parenteserna tillagda i efterhand): ¿(Herse gick medh Silfskenor, och Silfbelte. Han war en mächta godh Sielakarl. Han brukade Myndrik och Myndstång.)¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 142v, fol. 143r
... ¿ ¿Somliga kalla hono(m) derföre Abboten i Bure att han en mächta lärd och wijs man war. Segs ock hafva sielf slaghit Siäl¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 143v, fol. 144r
... ¿Her Raghwald i Löfånger seghes hafua Jordat hono(m) i Lööfångers Kyrka.¿ ..
... ¿The honom mörde säjas derföre fått Kåsa namnet at the hono(m) falskeligen budho til gäst.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 147v, fol. 148r
... ¿ samma Kåsar steglades på Kallholmen.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 149v
Den ursprungliga texten om Härse i Bure har han sedan till stor del strukit över och ersatt med följande hopdiktade berättelse i tidens historieskrivande stil: ¿Härse Bure, Bygde först Bure i Norbottn, at förnyja Bura namnet.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 133
... ¿Han hafver i sine vnge Daghar begifvit sigh i fremmande land der han och hafver flijteligen studerat Och medhan det war ofridh i fäderneslandet hafver Han gifvit sigh i ett Kloster och der blifvidt en Abbot. Sedan gaf han sigh til Westerbotn, Der satte han då sigh nidh, der de bästa fisken woro, Laxfiske Åle Ströminge fiske och Nätinge fiske (|: Nejenöghon) och bodde på Bureholmen der¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 134, fol. 137r
... ¿han sedhan bygde ett Klöster, ändogh han sielf icke kom til at fulbordat Ty han wardt förr i Hiel slagen och mörd af sine grannar Kåseboerne hvilke då woro rijke Köpmän och woro medh sit Skep hemkomne medh månge frem(m)ande waror, och honom försåteligen ut på Skipet budho til gäst, och sedan i heem färden uti en afsijdes strand i wille marken förgiorde och mörde.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r
... ¿Hans lijk sattes i Löfångers Kyrkia, När thet ransakades och Kåsboerne hans banemän komo til lijket worde the för sanne banemän rögde och dömde och sedan på Kallholmen steglade i Skelleftåen.¿ ... (Texten syftar på den gamla föreställningen att en mördads lik på något sätt kunde röja vem mördaren var.)
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v, fol. 139r
... ¿Han fik Olof Dalekarls Dotter til Hustru. Denne Olof Dalekarl war en af Jättarnas aflefwa en mächta stoor man, och bodde der nu står Bureträskz Kyrkeby. Somlige seja at han allena derföre skall wara kallader Abboten i Bure¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v, fol. 140r (s. 68)
... ¿At han stiftade Klöstret i Bure och att han en mächta lärd man war Orsaken at han gaf sigh til Bure hafwer det warit at efter hans fader Fale hin Vnge och hans förfäder hade mykit waridt anfächtade af Vpsala-¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 141, fol. 142r
... ¿Konungarna, och han hade sielf ett fridsamt spakfärdigt och gladhlynt sinne (hvilket¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 143r
... ¿och så derföre plägar kallas Burakynne) Ty gaf han sigh afsijdes i Werlden der han wille främia Gudz Ord efter sitt hyggie och förstånd, och således komma Lapmarken til Gudz Christelige Kundskap.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 144v, fol. 145r
Bygdén (2004), d. 2, s. 146
Johan Bures redogörelse för släktens anfader, Härse i Bure, i autografen är osammanhängande med en del överstrykningar. Det bläck som använts visar att det rör sig om två redogörelser från två olika tillfällen. Följande text är den ursprungliga och den enda som återges i avskrifterna (med parenteserna tillagda i efterhand): ¿(Herse gick medh Silfskenor, och Silfbelte. Han war en mächta godh Sielakarl. Han brukade Myndrik och Myndstång.)¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 142v, fol. 143r
... ¿ ¿Somliga kalla hono(m) derföre Abboten i Bure att han en mächta lärd och wijs man war. Segs ock hafva sielf slaghit Siäl¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 143v, fol. 144r
... ¿Her Raghwald i Löfånger seghes hafua Jordat hono(m) i Lööfångers Kyrka.¿ ..
... ¿The honom mörde säjas derföre fått Kåsa namnet at the hono(m) falskeligen budho til gäst.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 147v, fol. 148r
... ¿ samma Kåsar steglades på Kallholmen.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 149v
Den ursprungliga texten om Härse i Bure har han sedan till stor del strukit över och ersatt med följande hopdiktade berättelse i tidens historieskrivande stil: ¿Härse Bure, Bygde först Bure i Norbottn, at förnyja Bura namnet.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 133
... ¿Han hafver i sine vnge Daghar begifvit sigh i fremmande land der han och hafver flijteligen studerat Och medhan det war ofridh i fäderneslandet hafver Han gifvit sigh i ett Kloster och der blifvidt en Abbot. Sedan gaf han sigh til Westerbotn, Der satte han då sigh nidh, der de bästa fisken woro, Laxfiske Åle Ströminge fiske och Nätinge fiske (|: Nejenöghon) och bodde på Bureholmen der¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 134, fol. 137r
... ¿han sedhan bygde ett Klöster, ändogh han sielf icke kom til at fulbordat Ty han wardt förr i Hiel slagen och mörd af sine grannar Kåseboerne hvilke då woro rijke Köpmän och woro medh sit Skep hemkomne medh månge frem(m)ande waror, och honom försåteligen ut på Skipet budho til gäst, och sedan i heem färden uti en afsijdes strand i wille marken förgiorde och mörde.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v, fol. 138r
... ¿Hans lijk sattes i Löfångers Kyrkia, När thet ransakades och Kåsboerne hans banemän komo til lijket worde the för sanne banemän rögde och dömde och sedan på Kallholmen steglade i Skelleftåen.¿ ... (Texten syftar på den gamla föreställningen att en mördads lik på något sätt kunde röja vem mördaren var.)
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 138v, fol. 139r
... ¿Han fik Olof Dalekarls Dotter til Hustru. Denne Olof Dalekarl war en af Jättarnas aflefwa en mächta stoor man, och bodde der nu står Bureträskz Kyrkeby. Somlige seja at han allena derföre skall wara kallader Abboten i Bure¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 139v, fol. 140r (s. 68)
... ¿At han stiftade Klöstret i Bure och att han en mächta lärd man war Orsaken at han gaf sigh til Bure hafwer det warit at efter hans fader Fale hin Vnge och hans förfäder hade mykit waridt anfächtade af Vpsala-¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, s. 141, fol. 142r
... ¿Konungarna, och han hade sielf ett fridsamt spakfärdigt och gladhlynt sinne (hvilket¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 143r
... ¿och så derföre plägar kallas Burakynne) Ty gaf han sigh afsijdes i Werlden der han wille främia Gudz Ord efter sitt hyggie och förstånd, och således komma Lapmarken til Gudz Christelige Kundskap.¿ ...
Johan Bures släktbok i autograf, fol. 144v, fol. 145r