Henning Nils August Colléen
Bruksingengör, Inspektor vid Marieholms Bruk. Blev 93 år.
| Född | 1857-04-19 Marieholms bruk, Åsenhöga (F)1) | 1857 April 19 föddes och 28 döptes Henning Nils August Föräldrar Sven August Colleén,Bruksförwaltare, och dess Fru Sara Christina Colleén född Wennberg på Marieholms Bruk. Fadren frambar barnet till dopet - av öfrige faddrar woro: Herr Comminister Strömbom. Herr Patron [..] Modeén i Skarshult, Skollaren J Modeén i Åsenhöya Herr Patron Wingård å Modahla Volontairen S.A. Toll samt Carl Wilh. Pontén i Åsenhöga |
| Döpt | 1857-04-28 Åsenhöga (F)1) | |
| Död | 1950-08-15 Marieholms bruk, Åsenhöga (F)2) | |
| Bouppteckning | 1951-01-21 3) | 1951 den 21 januari förrättades bouppteckning efter ingeniören Henning Colleen, senast boende och mantalsskriven Marieholms Bruk, Åsen Höga socken, vilken, född den 19 april 1857, avlidit den 16 augusti 1950 och därvid såsom dödsbodelägare efterlämnat 1) brodern inspektorn Georg Carl Anton Colleen, Marieholmsbruk, 2) brodern kamreraren Ernst Colleen, Marieholmsbruk, 3) systern fröken Ellen Maria Linnéa Colleen, Marieholmsbruk, 4) avlidna systern Elisabet Wennbergs efterlämnade barn: a) fröken Sigrid Maria Dorotea Wennberg, Lefflersgatan 19, Göteborg b) kontoristen Nils Filip Wennberg, Esplanaden 19, Oxelösund, c) köpmannen Olof Henning Ragnar Wennberg, Småstugevägen 12, Göteborg. Det skulle antecknas, att fröken Ellen Colleen avlidit den 19 december 1950 och att hon enligt en efter henne denna dag upprättad bouppteckning som dödsbodelägare efterlämnade sina syskon ovannämnda Georg Colleen och Ernst Colleen samt sin avlidna syster Elisabet Wennbergs barn Sigrid Wennberg, Nils Wennberg och Olof Wennberg. Vid boupteckningsförrättningen närvaro Georg Colleen, Ernst Colleen och Olof Wennberg personligen, Ernst Colleen jämväl såsom ombud för Sigrid Wennberg och Nils Wennberg. Den avlidna efterlämnade icke något testamente. Boet uppgavs av kamreraren Ernst Colleen sålunda: Tillgångar: 1 säng Kr. 60:- 1 chiffonjé Kr. 25:- Gångkläder Kr. 65:- Summa tillgångar Kr. 150:- Skulder 0:- Boet utvisade alltså en behållning av Kr. 150:- Att mina uppgifter till förestående boupteckning äro i allo riktiga och att ej något med vilja och vetskap utelämnats ävensom ett sådant förvärv ej förekommit, som avses i 19 ¿ av Kungl. förordningen den 6 juni 1941 om arvskatt och skatt för gåva och att livförsäkring, som bord i denna boupteckning medtagas, ej funnits, försäkras härmed under edlig förpliktelse. Att allt blivit rätteligen antecknat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade, intyga: [Underteckningar] |
Övertog tillsammans med bröderna Ernst och Georg Marieholms bruk då fadern hastigt gick ur tiden. Alla tre bröderna var ungkarlar. Systern Anna blev husföreståndarinna och "förstadam" på bruket sedan mdern fru Christina dött
"Marieholm med sitt bruk hade under 1890-talet erbjudits dragning av Borås-Alvesta Järnväg över sina domäner för att få direkta spårförbindelser. Brukspatron Henning Colléen hade tackat nej. Redan 1904 insåg han sitt misstag och påbörjade arbetet med att bygga kanal Marieholm-Hillerstorp. Järnvägsbolaget anlade därför 1908 ett stickspår ned till den blivande hamnen. Åren 1910-1938 använde Marieholms bruk kanalen för transport av jordbruksmaskiner och järnspisar till sitt hamnmagasin, varifrån överlastning till järnvägsvagnar skedde. För att maskinerna skulle se så nya ut som möjligt målades de först i hamnmagasinet. Fram till slutet av 1910 hade brukets lantbruksmaskiner forslats med häst och vagn till Klevshults järnvägsstation mellan Värnamo och Skillingaryd." - www.vastboandan.se/artikel.asp?rId=119
Dalpilen - 1898-12-27
Det 5000:de tröskverket hade den 17 d:s tillverkats å Marieholms bruk i Jönköpings län. Disponenten, ingeniör H. Colleen, gaf med anledning däraf en fest för arbeyarne.
"Marieholm med sitt bruk hade under 1890-talet erbjudits dragning av Borås-Alvesta Järnväg över sina domäner för att få direkta spårförbindelser. Brukspatron Henning Colléen hade tackat nej. Redan 1904 insåg han sitt misstag och påbörjade arbetet med att bygga kanal Marieholm-Hillerstorp. Järnvägsbolaget anlade därför 1908 ett stickspår ned till den blivande hamnen. Åren 1910-1938 använde Marieholms bruk kanalen för transport av jordbruksmaskiner och järnspisar till sitt hamnmagasin, varifrån överlastning till järnvägsvagnar skedde. För att maskinerna skulle se så nya ut som möjligt målades de först i hamnmagasinet. Fram till slutet av 1910 hade brukets lantbruksmaskiner forslats med häst och vagn till Klevshults järnvägsstation mellan Värnamo och Skillingaryd." - www.vastboandan.se/artikel.asp?rId=119
Dalpilen - 1898-12-27
Det 5000:de tröskverket hade den 17 d:s tillverkats å Marieholms bruk i Jönköpings län. Disponenten, ingeniör H. Colleen, gaf med anledning däraf en fest för arbeyarne.
- Källor
- 1. Åsenhöga C:5 (1842-1860), sid 127
- 2. Sveriges Dödbok 4 (1947-2006)
- 3. Tveta Vista Mo domsaga 581/51