Carl Bennedich
Krigshistoriker. Blev 58 år.
| Född | 1880-06-05 Falkenberg (N)1) | |
| Död | 1939-03-03 Linköpings domkyrkoförsamling (E)2) |
| Vigsel |
Bennedich blev underlöjtnant 1901, kapten vid generalstaben 1915, major där 1922, överstelöjtnant 1926. Han var även lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan från 1916 till 1920. Mellan 1922 och 1928 var han chef för generalstabens krigshistoriska avdelning. Han var även redaktör och huvudsaklig författare till Karl XII på slagfältet, generalstabens storverk som utkom i fyra band 1918-19. Han var även författare till Ur det gamla gardets historia (1926), ett verk som Svea livgardes historia.[2]
Carl Bennedich var även intresserad av försvarsfrågan och verkade som politiserande officer vid sidan av Sven Hedin under borggårdskrisen. Tillsammans med Hedin skrev han för Gustaf V:s räkning borggårdstalet.
Bennedich hade två söner vilka också gick den militära banan. Den ene sonen Carol Bennedich, överste av första graden, var bland mycket annat militärattaché i Moskva 1943¿47 då Raoul Wallenberg försvann och anmodades ta upp fallet.[3] Han var också chef för den svenska övervakningskommissionen i Korea 1965-66. Han var inblandad i IB-affären då han var chef för IB:s avdelning R5, Sveriges spionage i Nordvietnam och Kina.
Källa: Wikipedia
Carl Bennedich var även intresserad av försvarsfrågan och verkade som politiserande officer vid sidan av Sven Hedin under borggårdskrisen. Tillsammans med Hedin skrev han för Gustaf V:s räkning borggårdstalet.
Bennedich hade två söner vilka också gick den militära banan. Den ene sonen Carol Bennedich, överste av första graden, var bland mycket annat militärattaché i Moskva 1943¿47 då Raoul Wallenberg försvann och anmodades ta upp fallet.[3] Han var också chef för den svenska övervakningskommissionen i Korea 1965-66. Han var inblandad i IB-affären då han var chef för IB:s avdelning R5, Sveriges spionage i Nordvietnam och Kina.
Källa: Wikipedia
- Källor
- 1. Rotemansarkivet
- 2. Sveriges Dödbok 6 (1901-2013)