Arvid Pedersson (Kåse)
1) (ff mf mf mm mm mm ff f)Hövitsman hos Gustav I.
Far: Peder
| Egendom | Öjhult, Pjätteryd (G) | |
| Död | efter 1559 1) |
Nämns 1537 bland det rustade småländska frälset.
År 1562 står Margareta Birgersdotter som ägare till Uggleboda.
Skrevs 1553 på hustruns sätesgård Uggleboda (Stensnäs) i Ryssby sn.
Arvid Pedersson Kåse (känd 1533-59) upptog sin morfaders tillnamn. Denne yngre Arvid (Pedersson) Kåse skrev sig till Öjhult, Pjätteryd sn, Sunnerbo h:d (Kronob.l.) och han var Gustaf I:s hövidsman, uppräknas bland det rustande smålandsfrälset 1537 och levde ännu 1559. Genom frälse gifte med Märta Börgesdotter [Drake från Sunnerbo] ifrån Uggleboda, Ryssby sn, Sunnerbo h:d (död 1562) stärktes släktens frälsestatus. Släktens adelskap ifrågasattes dock genom Johan III:s rannsakan med halvfrälset på 1570-talet (se Jakob Koit: Rannsakning om halvfrälset i Småland omkr. 1575) men man lät det bero eftersom de fullgjort sin rusttjänst och de räknades därefter ss rätta adelsmän. Om denna problematik med 1500-talets adelskap se Jan Samuelsson: Aristokrat eller förädlad bonde? (doktorsavhandling 1993; Bibliotheca historica lundensis 77).
Om Kåseättens äldre möderne se Personhistorisk tidskrift 1975 (Stig Östenson: Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok) s 65.
År 1562 står Margareta Birgersdotter som ägare till Uggleboda.
Skrevs 1553 på hustruns sätesgård Uggleboda (Stensnäs) i Ryssby sn.
Arvid Pedersson Kåse (känd 1533-59) upptog sin morfaders tillnamn. Denne yngre Arvid (Pedersson) Kåse skrev sig till Öjhult, Pjätteryd sn, Sunnerbo h:d (Kronob.l.) och han var Gustaf I:s hövidsman, uppräknas bland det rustande smålandsfrälset 1537 och levde ännu 1559. Genom frälse gifte med Märta Börgesdotter [Drake från Sunnerbo] ifrån Uggleboda, Ryssby sn, Sunnerbo h:d (död 1562) stärktes släktens frälsestatus. Släktens adelskap ifrågasattes dock genom Johan III:s rannsakan med halvfrälset på 1570-talet (se Jakob Koit: Rannsakning om halvfrälset i Småland omkr. 1575) men man lät det bero eftersom de fullgjort sin rusttjänst och de räknades därefter ss rätta adelsmän. Om denna problematik med 1500-talets adelskap se Jan Samuelsson: Aristokrat eller förädlad bonde? (doktorsavhandling 1993; Bibliotheca historica lundensis 77).
Om Kåseättens äldre möderne se Personhistorisk tidskrift 1975 (Stig Östenson: Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok) s 65.
- Källor
- 1. Riddarhusets stamtavlor (CD)Författare: Gustaf Elgenstierna, uppdaterade till slutet av 1990-talet.Publikation: Stockholm : Riddarhusdirektionen, 2002