Pippin II av Herstal

(ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf ff ff ff mf ff ff f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf ff ff mf ff ff f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf ff mf mf mf f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf ff mm fm ff f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf fm ff mm ff f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mf mm mm mm mf fm mf mf ff mf f f f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf ff ff ff mf f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf ff ff mf f f f f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf ff mf mf mf f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf ff mm fm ff f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf fm ff mm ff f f f f f och ff mf mf mm mm mm mm mf mm mm ff ff ff fm mf mf ff mf f f f f f f f)

Blev högst 80 år.

Far: Ansegisel ( - 679)
Mor: Begga von Heristal (615 - 693)
Född mellan 634 och 645 1)
Död 714-12-16 Jupille bei Lüttich, Belgien

Familj med Plektrudis
Vigselmellan 670 och 675  2.1)
Barn
Drogo av Champagne ( - 708)
Grimoald den yngre ( - 714)

Barn
Karl Martell (688 - 741)

Familj med okänd
Barn
Childebrand ( - >751)

Noteringar

Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4,Pippin av Herstal, Pippin av Héristal, Pippin II, Pippin den mellerste, Pippin den yngre (född 635, död 16 december 714) frankisk karolingisk maior domus 687-714.


Han var Pippin I:s dotterson genom giftermålet mellan Ansegisel och Begga, Pippin I:s dotter. Som maior domus av Austrasien, Neustrien och Burgund mellan 680 och 714 fick han gradvis kontroll över det frankiska hovet. Den merovingiske kungen Theoderik III försökte avsätta honom men blev grundligt besegrad i slaget vid Trety 687. Hans ättlingar blev också de maior domus och blev till slut frankerrikets lagenliga härskare.


Omkring 670 gifte sig Pippin II med Plectrud för att genom henne komma över landområden kring Moselle. De fick åtminstone två barn och genom dem åtminstone två barnbarn av betydelse. Dessa legitima barn och barnbarn gjorde anspråk på att vara Pippins verkliga arvtagare och försökte genom änkan Plectrud bibehålla ställningen som maior domus efter Pippins död 714. Emellertid vann Karl Martell, Pippins son genom älskarinnan Alpaida eller Chalpaida, stöd hos adeln i Austrasien, framför allt genom sin militära tapperhet och generositeten med att dela med sig av bytet från sina erövringar. Trots Pectrudes försök att tysta Martell genom att slänga honom i fängelse blev han till sist ensam maior domus och i praktiken frankerrikets verkliga härskare.


Källor:


Wikipedia


Die Vorfahren von Karl dem Grossen, Houdry, Gilles, ().


Erzählende genealogische Stammtafeln zur europäischen Geschichte I/1, Bd. 1. Deutsche Fürstenhäuser Teilbd. 1 - 1991, Thiele, Andreas, (R. G. Fischer Verlag, Frankfurt am Main, 1991, ISBN 3-89406-460-9), 4


Généalogie de Carné, Alain de Carné, Forez, Loire, France, (http://a.decarne.free.fr/gencar/gencar.htm).




La Préhistoire des Capétiens Teil 1, Settipani, Christian; Kerrebrouck, Patrick Van, (Nouvelle Histoire Génélogique de l'Auguste Maison de France 1993 ISBN 2-9501509-3-4), Tabelle 4
Källor

Senast ändrad: 2016-10-18, e-post (e-mail): Klicka här (nytt fönster öppnas)

Laddar...