Hausen, Reinhold (red.) (1900). Finlands medeltidssigill. Helsingfors:

Jakob Abrahamsson (Djäkn)

Far: Abraham
Död mellan 1406 och 1412 1.1)

Barn
Nn Jakobsdotter

Familj med okänd
Barn
Helena Jakobsdotter
Ragnhild Jakobsdotter

Familj med Helena
Barn
Jakob Deken (Ronne)

Noteringar

Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt


Jakob Abrahamsson eller Jeppe Djäkn (son av Abraham, tab. 1). Man har velat identifiera honom (Taube i Jb. f. Gen. 1905, s. 114) med den Jacobus Deycken, som 1359 förpantar sitt arv i Reval (Arch. f. die Gesch. Liv-, Esthu. Curl. 3:1, nr 1054) och med en Jacobus Deken (Johansen, Estlandl., s.847), som 1373 (Arcli. f. die Gesch. Liv-, Esth- u. Curl. 3:2, nr 447 f) avstår från sitt ärvda stenhus i Reval och som 1382 upplåter en täppa (hortus) utanför staden (Arch. f. die Gesch. Liv.-, Esth.- u. Curl. 3: 2, nr 842). För den händelse vii dessa fall ha att göra med en och samma person, så är det knappast fråga om Jeppe Djäkn. År 1373 vidtas dispositioner för barn i Jacobus Dekens tidigare gifte, vilket antyder, att dessa äro bosatta i Reval, medan Jeppe Djäkn synbarligen ej har dylika släktförbindelser i Reval. I själva verket finnas i Finland vid derma tid andra Jakob Djäkn, som kunna vara identiska med den eller de i Reval nämnda Jacobus Deken (ÅboSvB, nr121, 251; FMU, nr 1019). Jeppe Djäkn av Holm, nu Ösbyholm, i Frötuna sn och skplg i Uppland , nämnd 1402, är också en annan person än den här behandlade Jeppe Djäkn. Han har fadersnamnet Olof och för en delad sköld med tre träppskurna spetsar i övre fältet. Jeppe Djäkn (Abrahamsson) synes tidigt ha varit anknuten till Bo Jonsson (Grip, äldre ätten). Hans giftermål med en svensk frälsekvinna, vars släkt torde ha haft förbindelser med drotsen - hennes far var domhavande i Bankekinds hd i Östergötland - tyder därpå. Nämnes första gången 1377 såsom Bo Jonssons fogde på Åbo slott (FMU, nr 853). Kvarstår som sådan till drotsens död. Föreslås 29.8 1380, nio dagar efter Bo Jonssons död, av landstinget till dennes efterträdare som lagman i Finland, vinner understöd av biskop och domkapitel oeh får lagmansdömet (FMU, nr 948, 951, 1037). Jämte Bo Jonssons testamentsexekutorer och fogdar kallad till konung Albrekt att svara beträffande innehavet av Bo Jonssons pantlän 23.9.1386 (FMU, nr 949), anknyter Jeppe Djäkn till konungen och mottar 21.6.1387 uppdraget att å konungens vägnar för Bo Jonssons barn förvalta sina tidigare län (FMU, nr 901). Får två dagar därpå brev om befallningen över Åbo, Satakunda och Raseborgs 1än (jämte Kastelholm och Åland) (FMU, nr 902 f, 977). Övergår till drottning Margareta och får 1389 i uppdrag att för drottningens räkning jämte Tord Bonde av testamentsexekutorernas fogde mottaga Tavastehus (FMU, nr 982). Behöll länen i Finland och innehade i det följande även Östhammars slott och 1än (FMU, nr 1037). Nämnes 17.6.1395 bland drottningens män i överenskommelse om konung Albrekts frigivande och 8.9 1395 bland hennes borgensmän i Hälsingborg (ST 2, s.529, 545) men har redan 15.8 1395 i Abo lovat överlämna slotten Åbo, Kastelholm Vartholm, Aborg oeh Vregdenborg åt drottningens motståndare Knut Bosson (Grip, äldre ätten) (FMU, nr 1037; jfr G. Carlsson i HT 1947, s. 165 ff). Behöll Nagu sn och Vartholm i Nyland samt lagmansdömet i Finland. Försäkrades om understöd för den fortsatta besittningen av Östhammars län och Röne gård, möjl. Runa kungsgård i Sagu sn i Egentliga Finland (FMU, nr 1037). Ilar tidigare gjort anstalter för en reträttplats utanför riket. Förvärvade sålunda 1394 rätt att besitta tomt i Reval fri från borgerlig tunga, därvid talande om sin herre, "der mester to Lifland" (FMU, nr 1023 f). Lånade 1397 rådet i Reval 1.000 rig-mark (FMU, nr 1066). Meddelades s. å. villkoren för en bosättning i Lübeck (FMU, nr 1067). Har tydligen lämnat Finland 1398 (FMU, nr 1074) och bosatt sig i Lübeck, där han 1401, nämnande sig riddare, uppgör sitt testamente (FMU, nr 1132). Besöker Finland 1402 (AboSvB, nr 294) men bosätter sig i Reval, där han anträffas 1405 (AboSv B, nr 310, dat. Raeslom eller Raefsum). Levde 13.6 1406 (FMU, nr 1235 - 1237), men var död 21.6.1412 (FMU, nr 1379). Innehade i Finland Stenberga i Masko sn, synbarligen en gammal kungsgård, som indrogs av drottning Margareta (FMU, nr 1074, 2265) samt Röne gård (FMU, nr 1037; jfr ovan), vidare Linnunpää i Pikis sn (FMU, nr 1084) och gods i Rimito sn (ÅboSvB, nr 310), allt i Egentliga Finland, samt i Sverige gods i Bankekinds, Skärkinds och Gullbergs hd i Östergötland (RPB, nr 2227). Vilka arvegodsen (erwe) äro, som omtalas 1395 (FMU, nr 1037), är obekant. Har i utlandet placerat betydande summor i eviga räntor (FMU, nr 1132). Vapen: en balkvis lagd gren med skaftade löv (HaSig, nr 94). - Var tidigare gift med Katarina Haraldsdotter, dotter (RPB, nr 2227; jf:r DS ,nr 4430, 6393) av underhäradshövdingen i Bankekinds hd i Östergötland (LagS 1, s.297) Harald Larsson (fisk på sned) i Sörby i Landeryds sn i Hanekinds hd i samma landskap (DS, nr 4430, 6393). Arvskifte efter Katarina hölls 6.6 1386 (RPB, nr 2227). Herr Jakob blev senare omgift med Helene, som nämnes 1401 (FMU, nr 1132) - 1414 (FMU, nr 1432) och efter mannens död jämte sonen sistnämnda år köpte gods i Harrien i Estland (FMU, nr 1432), sedan Lübeck 1413 återköpt den av herr Jakob inköpta eviga räntan (FMU, nr 1406-1407).




Källa: ÄSF I, s 123-124
Källor

Bildspel

Senast ändrad: 2012-01-29, e-post (e-mail): Klicka här (nytt fönster öppnas)

Laddar...